”Det här är början på något nytt”

Varje sommar sedan 1981 har Kalmar läns museum och frivilliga civila dykare samlats utanför Hulterstad för att dyka efter fynd vid regalskeppet Kronan, som förliste i strid 1676. Och dykningarna har varit mycket gynnsamma genom åren.

– Vi har närmare 18000 fyndposter i vår databas men det rör sig om många tiotusentals fynd eftersom varje fyndpost har genererat flera fynd. Det är alla somrars fortlöpande arbete som genererat alla dessa fynd, berättar Lars Einarsson.

Exakt hur mycket tid som återstår i undersökningsarbetet är svårt att sia om, enligt Lars Einarsson.

– Hur många år och säsonger det tar är svårt att säga. Men det som vi har kvar att göra är en mindre andel utgrävningar och istället framför allt 3D-fotografering av vraket, där vi samarbetar med myndigheter som Försvarsmakten, Kustbevakningen och Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) när det gäller fältarbetet till havs.

– Vi kan jobba mer institutionellt nu jämfört med när vi inledde våra undersökningar. Kronans utforskningar är den längsta marinarkeologiska undersökningen någonsin, mycket på grund av att vi haft knappa ekonomiska omständigheter och det är ett gigantiskt vrak, men det har också skapat perspektiv på utvecklingen av marinarkeologin genom de här åren.

Genom samarbeten med Sjöhistoriska och Försvarsmakten ökar möjligheterna till 3D-fotografering som helst ska ske under vår eller höst när sikten är som bäst.

– Innan har vi varit låsta vid dykningar under sommaren eftersom vi har fått hjälp av ideella dykare som ställer upp som volontärer under sin semester, och därför endast kan delta under semestersäsongen. Men på sommaren är det ofta dålig sikt och mycket algblomning, vilket inte möjliggör 3D-fotografering, förklarar Lars.

När en 3D-fotografering av vraket är färdig övergår projektet i en annan fas, enligt Lars Einarsson.

– Då övergår projektet som jag ser det till att fokusera på att skapa ett fristående Kronanmuseum och ett internationellt besöksmål av yppersta klass. Det handlar till stor del om att profilera Kronan, tydliggöra värdet och varumärket, ge det växtkraft, förklarar han.

Var och hur ett sådant museum ska se ut har Lars också tankar kring, även om de inte är så konkreta ännu.

– Det måste ha en bra plats och utformning. Jag har haft många konkreta exempel genom åren men det jag tycker är viktigt är att det är nära till havet och blir ett visuellt varumärke som syns både från Ölandsbron, havet och från luften och inte ligger i någon gammal bortglömd industrilokal. Det bör också vara förknippat med de aktiviteter man vill knyta till ett sådant museum, anser Lars.

För att skapa ett Kronan-museum behövs också allmänhetens stöd, något som Lars tycker sig ha sett tydliga bevis på under förra veckans bärgning av kanonerna.

– Vi har delat med oss av vårt arbetet på Länsmuséets Facebook och det har visat på stort intresse. Det är viktigt med ambassadörskap i den här frågan, vi behöver få fler att känna att det här är viktigt.

Därmed inte sagt att Kronanprojektet har stött på något större motstånd genom åren.

– Kronanprojektet har varit väldigt väl mottaget genom alla år. Det har varit mycket dunk i ryggen, men det har ju heller inte kostat så mycket offentliga medel utan det har varit baserat på sponsring och mycket ideella krafter. Det allmänna kan inte betala allt, men det är viktigt att de är med och stöttar projektet, anser Lars som vill lyfta vikten av att privata aktörer, det lokala näringslivet och institutioner går samman i ett framtida museum.

– Man vill inte bygga nåt som folk rynkar på näsan åt, det ska vara en stolthet för regionen och följas av en känsla av att ”det här måste ni se”.