Garlands komplexa nya scifi-skapelse överträffar alla förväntningar
Devs (Serie, HBO Nordic, nytt avsnitt varje fredag)
Manusförfattaren och regissören Alex Garland har under de senaste åren blivit en av mina husgudar. Han gör komplexa, intelligenta och tankeväckande filmer som använder science fiction-genren för att utforska vad det innebär att vara människa. I “Ex Machina” (2014) riktar han luppen mot artificiell intelligens och fältets “Blade Runner”-doftande frågeställningar, medan han i mästerverket “Annihilation” (2018) mediterar kring psykisk ohälsa och den typ av lågintensiv självdestruktion som tycks finnas i hjärtat av den mänskliga naturen.
“Devs” är hans första tv-serie och följer även den denna ovan nämnda inriktning. Den här gången är det kvantfysik som är det centrala konceptet och genom det filtrerar Garland en berättelse som ifrågasätter människans fria vilja. I första avsnittet möter vi en skicklig programmerare vid namn Sergei (Karl Glusman) som rekryteras till “Devs”, en tech-division på företaget Amaya för topphemliga projekt. Han har nämligen byggt en algoritm som kan förutspå kommande rörelser hos en levande organism, eller med andra ord se en kort bit in i framtiden, något som intresserar Devs-gänget. Det dröjer dock inte länge innan Sergei dör i vad som utifrån alla bevis tycks vara ett självmord, men hans flickvän Lily (Sonoya Mizuno) som också jobbar på Amaya anar att det rör sig om något helt annat.
Tre avsnitt in i detta härligt noir-doftande scifi-mysterium är jag helt uppslukad och kan knappt vänta på fortsättningen. San Francisco-miljöerna är som alltid helt fantastiska, Mizuno imponerar stort med sitt nedtonade och annorlunda skådespeleri och jag har för ovanlighetens skull ingen aning om vartåt storyn är på väg. Att man får dyka ner lite i något så vetenskapligt gåtfullt och fascinerande som kvantfysik och klia sig lite i huvudet över dess potentiellt revolutionerade implikationer är också njutbart. På förhand var detta årets mest efterlängtade tv-serie för mig och hittills lever den upp till mina livsfarligt högt ställda förväntningar.
