Kalmar kvinnojour oroliga för kvinnor i hemmet: ”Oroväckande tyst”

– Det man generellt märker i landet är att det är oroväckande tyst. Man kan inte komma ifrån och ta kontakt med yttervärlden och det kommer att pågå så länge samhället håller stängt. Det är ytterligare en anledning att hålla den man utövar våldet på hemma, man är kontrollerad 24 timmar om dygnet, säger säger Pernilla, styrelseordförande Kvinnojouren Kalmar.

– Jag pratade med en kvinna häromveckan som inte ens fick gå på toaletten själv. Då är det inte lätt att ta kontakt med polis, socialtjänst eller oss. Jag tänker att vi får lägga vårt hopp och tilltro på anhöriga och grannar som hör av sig till polisen om de hör något eller misstänker att någon blir våldsutsatt. Det är så illa det ser ut, inte bara hos oss, utan i hela landet.

När märkte ni i er verksamhet av effekterna av coronaviruset?

– Från vecka ett skulle jag säga. Vi ligger i beredskapsläge för att kunna rycka in när vi ser ökningen komma. När det är lättare att ta sig tillbaka till arbetsplatsen eller utbildningen kommer söktrycket till oss att öka. Därför förbereder vi oss på personalsidan och med antal boendeplatser.

Vad ger pandemin för konsekvenser om man ser till er verksamhet?

– Konsekvenserna kommer vi att se under en lång tid framöver. Just att man hamnar i ett sämre ekonomiskt läge och det är en typ av påverkan. Du kan bli tvingad eller hotad till att ta ett lån i ditt eget namn för att rädda den man lever med eller företaget och det kan bli ett livslångt ekonomiskt åtagande. Porranvändningen ökar och det får otäcka konsekvenser. Det är ingen smygporr utan grov och kvinnoförnedrande porr. Det man ser ska man göra samma med sin flickvän, fru eller sambo.

Många barn tvingas vara hemma, hur påverkar det dem?

– Barnen drabbas och påverkas oerhört. Långvarig utsatthet för våld och psykisk belastning kan leda till psykisk ohälsa såsom ätstörningar och olika neuropsykiatriska funktionsvariationer. Att låta ett barn bevittna våld är ett brott i sig. De kan inte skärmas av heller, man tror att de stänger in sig eller sover men de både vet och hör. De känner av de psykologiska spänningarna. Det är en otrolig påfrestning och tabubelagt. De känner skam och skuld samtidigt som de är rädda att själva orsaka att mamma får stryk om man inte skött sig.

Vad kan man som medmänniska göra?

– Det viktigaste i detta läget är att anhöriga och grannar hjälps åt, att man håller utkik och att man bryr sig om varandra.