Sublim Hugh Jackman gör svettigt krimdrama till årets hittills bästa film
Bad Education (Film, ute nu på HBO Nordic)
En kostymklädd chef för ett skoldistrikt är kanske inte det första man tänker på när man hör namnet Hugh Jackman. Allra mest känd är han för att ha spelat superhjälten (mutanten om vi ska vara petiga) Wolverine till blandat resultat, allt från det platta fallet i “X-Men Origins: Wolverine” till briljansen i svansången “Logan”. Han har gjort en del avstickare från storfilmer under sin drygt 25-åriga karriär men vi har aldrig sett honom som vi ser honom i Cory Finleys “Bad Education”, baserad på en sann historia om en omtalad bedrägeri- och försäkringshärva.
I de inledande scenerna verkar allt vara frid och fröjd på skolan Roslyn High School i Long Island, USA. Distriktschefen Frank Tassone (Jackman) är nöjd över att eleverna får högre och högre betyg och att skolan klättrar i den nationella kvalitetsrankingen. Han är trevlig, ambitiös och slipad, han älskas av sina kollegor och utför sitt jobb med den laserprecision som krävs för att köra om konkurrenterna. Den polerade fasaden slås dock i spillror när drivna studentjournalisten Rachel (Geraldine Viswanathan) börjar rota i några tydliga frågetecken kring stora betalningar som skolan har gjort till företag som inte tycks existera. När hon inser att pengaspåret leder henne högre och högre upp i organisationen bestämmer hon sig för att skriva en artikel i skolans tidning.
Jackman sätts minst sagt i skruvstädet i den här filmen och det är bitterljuvt att se hans perfektionista karaktär kastas in i okontrollerbart kaos, hans absoluta mardröm. Han försöker hela tiden behålla sin felfria mask men den börjar sakta men säkert krackelera, en intern process som Jackman lyckas förmedla med sitt subtila, sublima skådespel. Jag har alltid gillat honom, men frågan är om inte detta är hans allra bästa prestation hittills. Även magiska Allison Janney som Tassones skorstensrökande högra hand Pamela “Pam” Gluckin är en pärla. Dessa skinande skådespelarinsatser och den välbalanserade kombinationen av lågintensiv kriminalthriller och skoldrama gör den till årets lätt bästa film hittills.
