I sex dygn utspelade sig gisslandramat i bankens lokaler. Media följde dramat intensivt och svenskarna satt bänkade vid radion och framför tv:n. Däribland sjuåriga Magnus Karlsson.

50 år efter dramat har han och lokala krafter från Emmaboda och Blekinge renoverat flyktbilen som Janne och Clark skulle fly torget med.

– Jag minns när veckotidningen kom och de hade fotat Mustangen och poliserna med k-pistar utanför banken. Men jag kollade mest på bilen, säger Magnus Karlsson, chefredaktör på tidningen Bilsport Classic.

Det var kanske där och då som intresset för brott och bilar föddes, berättar Magnus. I 25 år var han på jakt efter den berömda och omskrivna Ford Mustangen från 1971. En jakt som många gånger inte varit helt lätt. Sedan dramat utspelade sig har bilen haft många olika ägare genom åren.

– Jag har sökt och följt efter den via registreringsnumret i många år. För 25 år sedan var den uppe i Umeå och killen som ägde den då hade ingen aning om historien. Han hade byggt om bilen för dragracing.

– När jag sedan började jobba på förlaget Albinsson & Sjöberg i samma veva hade jag en frilansare som åkte upp till Umeå. Då bad jag honom att leta upp Mustangen. Han hittade den men ägaren ville inte sälja den då, säger Magnus. Då fick jag lägga ner sökandet.

Men Magnus gav aldrig upp hoppet om bilen. I slutet av förra året kunde han och förlaget äntligen få köpa den. 100 000 kronor blev priset.

– Den skulle egentligen renoveras av den dåvarande ägaren, men han hade inte tiden. Den var i ett fruktansvärt dåligt skick. Det har varit fullt ös sedan dess.

– När vi köpte den var det som om man var sju år igen. Nummerskyltarna är original och navkapslarna fick jag tag på från en tidigare ägare som hade dem liggande.

I tio månader har bilen renoverats och putsats på i en hangar på Emmaboda flygbana. Renoveringsresan har dokumenterats av Magnus och läsarna har fått följa den i Bilsport. Samtidigt har han och kollegorna letat intensivt efter delar till bilen, både i Sverige som utomlands.

– Det måste vara original. Jag beställde en originalfaktura från USA av de här gamla bilarna. Och då fick jag bland annat veta exakt vilken blå färg det skulle vara, vilken svart inredning vi skulle ha och vilka navkapslar. Jag har letat överallt efter exakta delar. Däcken skickades från England för det är speciella dimensioner.

– Vi har gjort ett renoveringsarbete som kanske tar tre år sedan oktober.

50 års suktande efter att få lägga händerna på och renovera Mustangen är snart över. Nu återstår det bara att ställa ut bilen på Norrmalmstorg – på dagen då historien började.

– Det känns lustigt. Vi har samlats här varje onsdag, det blir tomt efteråt. Efter utställningen så ska den till vårt bilmuseum hemma i Karlskrona.

Och Clark då? Han har givetvis följt renoveringen av bilen han aldrig använde.

– När jag pratade med Clark första gången sa han att de inte hade kommit runt hörnet med bilen. Efterklok kan man vara, men han är ju inte dum sa han. Enligt rykten ville polismuseet köpa bilen först men det blev för dyrt med renovering. Han hade roligt åt att vi fick den istället. Lite ”Haha, där fick ni”-inställning.

– Han kommer till Norrmalmstorg och ska få sitta i bilen. Men för mig handlar det om kriminalhistoria och ett personligt värde, man får hålla en distans till det hela.