GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Artikelserie: Så gick Johan Arvidsson från idé till författare – del 1

Publicerad 14 maj 2022
Detta är en personligt skriven text i Kalmarposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Bakgrund

Johan Arvidsson.
Johan Arvidsson.Foto: Linus Gunnarsson

Hej allihop. Mitt namn är Johan och jag ska bege mig ut på ett äventyr. Ett äventyr som jag tänkte låta er följa med på. Ni förstår, till sommarn kommer jag att ge ut min första bok. Jag skall villigt erkänna att jag inte har den blekaste aning om vad det är som jag ger mig in på, men det är också det som lockar. Jag har arbetat som projektledare vid många tillfällen och jag tror stort på att man skall använda sina erfarenheter nära sig. De är mina styrkor och min sagans skatt. Men nu går jag för fort fram. Jag tror att lite bakgrund skulle kunna vara på sin plats här.

Foto: Privat

Sven Johan Arvid Arvidsson föddes tidigt 80-tal ett par mil söder om Kalmar i byn Hagby. Som litet barn var jag väldigt försiktig, nästan vad man skulle kunna beskriva som en riktig räddhare. På den tiden var jag inte alls upplagd för äventyr, om de inte kunde involvera mina föräldrar och lillebror. Mången natt fick min mamma spendera i kalla scouttält ute på hajk. Min pappa fick vara jour om jag fick kalla fötter när jag skulle övernatta hos någon kompis eller åka på fotbollsläger. Men att känna min familjs fulla stöd, gjorde att jag kunde växa upp till en trygg person som vågade lita på mig själv för att jag kände min familjs kärlek i ryggen.

Jag skulle börja första klass när jag djupt försjunken i en Bamse-tidning en kväll knäckte läs-koden. Bokstäverna bildade logiska ord och meningar framför mina ögon. Därefter öppnade sig en helt ny värld. Min kära mamma har alltid kämpat med att upprätthålla sina barns intressen för böcker. Den ständiga frågan, långt efter det att jag i nittonårsåldern flyttade hemifrån var: ”Vad läser du för bok just nu?” Även om denna fråga ibland följdes av en pinsam tystnad, så är jag idag extremt tacksam över att hon var så envis med att hennes söner skulle läsa mycket. Tack vare det så fick jag ett enormt ordförråd och min fantasi sprängde sina gränser.

På biblioteket i Hagby fanns Astrid Lindgrens sagoskatt, som sedan följdes av Olov Svedelids historiska ungdomsböcker. Vi hade en underbar bibliotekarie som alltid hade något nytt och spännande att presentera för mig när vi dök upp varje tisdag. Fantasi och historia, kan det bli bättre?

När jag var i tolvårsåldern så gav Mamma mig de tre böcker som inspirerar mig än idag. JRR Tolkiens Sagan om ringen. Enkla blå böcker prydda med snirklig gyllene skrift. Må så vara att språket bitvis var lite väl högtravande för en tolvåring, men jag var som trollbunden. Framför mina ögon vecklade en magisk värld ut sig i en omfattning som jag aldrig tidigare sett. Jag har läst alla böckerna ett otal gånger och när den första boken sedan filmatiserades, så såg jag den inte mindre än 7 gånger på bio.

Foto: Privat

Givetvis så kan man inte spendera dagarna med att läsa böcker och gå på bio, men visst hade det varit underbart? Det var dags för mig att bestämma mig för vad jag skulle göra med mitt liv. Jag studera ekonomi på Stagneliusskolan, vilket såhär i efterhand kan kännas som ett märkligt val. Men jag ångrar det inte för allt i världen. Du skall aldrig ångra dina erfarenheter för de har format dig till den människan du är idag. Jag hade tre fantastiska år och skapade vänskapsband som kommer finnas kvar för evig tid.

Efter studier i Italien, en tid jag faktiskt fick skriva dagbok om här i Kalmarposten, så hade jag funnit den väg jag ville ta. En av mina bästa vänner skulle utbilda sig till frisör och tyckte att det borde passa mig också. Jag hade aldrig reflekterat över frisöryrket innan, men visste att jag ville arbeta med något kreativt och gärna med händerna. Möbelsnickare, inredningsarkitekt och andra yrken hade intresserat mig, men det var frisöryrket som slutligen fångade mig på allvar.

Efter ett års utbildning så bar flyttlasset söderut till Kristianstad. Jag arbetade förutom som frisör, även som det man i branschen kallar för tekniker. Vad det innebär enkelt är att man utbildar och inspirerar andra frisörer genom att anordna visningar och kurser. Oftast är en tekniker knuten till ett specifikt hårvårdsmärke eller företag som är specialiserade på att hålla visningar. Tiden i Kristianstad blev kort eftersom jag fick ett erbjudande om att få flytta hem till Kalmar igen och hjälpa till med att öppna en ny salong. Jag tvekade inte en sekund. Jag har flyttat runt en del genom åren, men jag inser att jag alltid pratar om Kalmar som hemma. Jag tycker att det är Sveriges vackraste stad och jag längtar alltid hem oavsett vart jag befinner mig. Home is were your heart is.

Ett par år senare gick flyttlasset än en gång söderut. Denna gång till Malmö där jag fått ett fantastiskt jobberbjudande som jag bara inte kunde tacka nej till. Malmö har blivit mitt andra hem och även om det tog lång tid för mig att omfamna staden, så har jag blivit kvar.

Det finns alltid en mening med allt som sker i livet, även om det inte alltid är lätt att utläsa vad. Man lär sig, lägger till ytterligare en bit i sitt pussel och växer som person. Människor kommer och går i ens liv och det är viktigt att veta vilka man skall hålla fast vid och vilka som kan få segla vidare. I mina kommande artiklar så kommer ni att få höra om människor som jag har lärt känna längs vägen. Människor som har hjälpt mig i detta projektet. Människor som jag inte hade klarat det utan. Jag hoppas att ni skall följa med mig på det här äventyret in i sommarn.

Text: Johan Arvidsson