GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Artikelserie: Så gick Johan Arvidsson från idé till författare – del 3

Hej allihop. Mitt namn är Johan och jag ska bege mig ut på ett äventyr. Ett äventyr som jag tänkte låta er följa med på. Ni förstår, till sommarn kommer jag att ge ut min första bok.
Publicerad 12 juni 2022
Detta är en personligt skriven text i Kalmarposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Johan Arvidssson: ”Kommer ni ihåg när man lämnade in en uppsats i svenskan? När man fick tillbaka den så var det mängder med rödpenna i marginalerna. Detta var precis likadant.”
Johan Arvidssson: ”Kommer ni ihåg när man lämnade in en uppsats i svenskan? När man fick tillbaka den så var det mängder med rödpenna i marginalerna. Detta var precis likadant.”Foto: Privat

Vad gör jag om alla tackar nej?

I början av januari 2021 hade jag läst igenom mitt manus minst sex gånger. Jag hade redigerat, skrivit om, ändrat handling och tagit bort minst 200 kommatecken. Jag kände kort sagt att jag var så pass färdig som jag kunde bli. Det var dags att kasta sig in i elden. Dags att skicka iväg mitt manus till ett förlag!

Men vart skulle jag skicka det? Google är ett fantastiskt verktyg till det mesta. Jag började leta efter olika förlag. Vilka förlag riktade in sig på Fantasy? Jag gissade att förlag som specialiserat sig på heminredning eller historiska biografier inte skulle tycka att mitt manus vore speciellt spännande. Till slut hade jag gallrat fram en handfull förlag som verkade mer eller mindre intressanta. Topp tre var två av de stora så kallade drakarna! Alltså förlag som var och varannan svensk känner till. Det tredje var ett mindre, men ändå känt förlag som jag sett på omslaget av flera böcker jag läst.

Vid vidare googling fann jag lite tips om hur man gör när man skickar in till ett förlag. Man bör förutom sitt manus även bifoga ett personligt brev och en kort sammanfattning av sin bok. Sagt och gjort. Sen dök jag på ytterligare en sak som störde mig lite. ”Du bör inte skicka ut ditt manus till mer än ett förlag åt gången.” Varför inte frågar du dig kanske? Jo, förlaget lägger mycket tid på att läsa igenom manuset och överlägga huruvida ditt manus håller måttet. Om det efter allt detta arbete visar sig att ditt manus redan blivit antaget av ett annat förlag, så blir de såklart inte helt lyckliga.

Så då följde jag detta råd? Nej för katten! Jag skickade till alla de förlag som jag tyckte verkade intressanta. Hey, den som kommer med bästa budet får manuset! Sen kom kallduschen! Autosvaren haglade in på mailen. Hej, eftersom det är många som skickar in manus till oss just nu så beräknar vi kunna lämna besked inom 2,3,4 månader! Neeeej!

De följande månaderna spenderades med att oupphörligen uppdatera mailkorgen. Inte kunde det väl ta så lång till att återkomma med besked? Det första förlaget som återkom var en av drakarna. ”Tyvärr är vi inte intresserade i dagsläget”. Ok, jag vet inte vad jag hade förväntat mig, men det är ju såklart aldrig roligt att få avslag. Visst, jag har i efterhand fått höra att detta förlag ger ut någonstans runt tio titlar om året och det innefattar några av våra mest välkända författare. Att de skulle fastna för en okänd nybörjare var kanske inte mer än väntat?

Sen vände det! Förlaget Ekström & Garay svarade att de var intresserade! Efter att ha läst mitt manus så ville de få möjligheten att ge ut det som bok! Jag dansade runt i lägenheten och jublade som en galning! Just det förlaget låg topp tre bland dem som jag hade hoppats på! Efter glädjeyran så satte jag mig för att läsa igenom resten av mailet. Ekström & Garay är ett hybridförlag. Vad innebar det?

Dags för ett kort förklaring. När du vill ge ut en bok så har du (för att förenkla) tre alternativ.

1: Traditionell utgivning. Förlaget som tar sig an ditt manus står för alla kostnader och eventuella förluster. Det gäller allt från korrekturläsning, bearbetning av manus, formgivning och marknadsföring. Du som författare får någon form av förskott och därefter en viss procent av eventuell försäljning.

2: Egen utgivning. Du står helt enkelt för fiolerna själv. Jag tittade givetvis över detta alternativet innan jag skickade iväg manuset till förlagen, men insåg att detta inte var ett alternativ för mig. Det är en snårskog att ta sig igenom och eftersom jag är grön som en sommaräng i den här branschen, så beslutade jag mig för att det inte var rätt väg att gå.

3: Hybridutgivning. Detta är en utgivningsform som blir allt vanligare idag. Kort förklarat så innebär det att du som aspirerande författare får hjälp med att ge ut din bok. Förlaget erbjuder dig experthjälp i alla faser av utgivningen. Redigering av manus, korrekturläsning, utformning, tryck osv. Du får betala en summa för denna hjälp, vilken kan vara olika från fall till fall och förlag till förlag.

Just grejen med att man får betala för förlagets tjänster har gjort att det surras mycket ute på nätet om att hybridförlagen bara vill sko sig på folks drömmar om att ge ut en bok. Jag säger nej, så är det inte. Jag har arbetat tillräckligt på större företag och haft insikt i kostnader för personal och liknande för att vet att det man får betala, inte på långa vägar räcker för att täcka de kostnaderna. Summan du bidrar med är mer en försäkring för förlaget om du mot förmodan inte skulle sälja några böcker. Eftersom förlaget dessutom sätter sitt namn på din bok så visar det ju att de tror på den. Det skulle vara en verkligt dålig affärsidé att översvämma marknaden med usla böcker för att tjäna en i sammanhanget struntsumma.

Värt att veta är också att du som författare får insyn i hur hela processen går till. Du får vara med och påverka resultatet vilket jag tyckte verkade väldigt spännande. Jag är som ni redan förstått kreativ och det bör tilläggas, något av ett så kallat kontrollfreak. Kort sagt bestämde jag mig för att skriva på!

Därefter följde en plågsam väntan. Självklart hade jag inte det enda manuset som skulle bearbetas. Jag hamnade i pipelinen och fick vackert vänta på min tur. Det var sjukt jobbigt, för jag ville ju bara sätta igång med detsamma! Jag var fortfarande permitterad och hade all tid i världen att lägga på detta. Min dåvarande redaktör hade dock ingen möjlighet att prioritera mitt manus. Ok, sitt lugnt i båten Johan.

2021 blev 2022. Jag hörde av mig till förlaget för att se hur statusen för mitt manus såg ut. Nog måste det väl snart vara min tur? Jag fick svar av en ny person som presenterade sig som Li. Hon skulle bli min nya redaktör.

– Vad trevligt! Jag ville bara höra hur status för mitt manus ser ut?

– Jag kan sätta igång med det meddetsamma om du vill?

Om jag ville! Därefter satte maskineriet igång på allvar. Li dök upp som en räddande ängel och satte snabbt igång med att läsa igenom och redigera mitt manus. En månad senare så fick jag tillbaka det.

Kommer ni ihåg när man lämnade in en uppsats i svenskan? När man fick tillbaka den så var det mängder med rödpenna i marginalerna. Detta var precis likadant. Över 2000 ändringar skulle jag gå igenom. Få direkt omvälvande förändringar, men tydligen är jag beroende av ordet SÅ. Jag överdriver inte om jag säger att hon hade tvingats radera i alla fall 500 SÅ’n från min text. Pedagogiskt förklarade hon att det är vanligt att man fastnar för vissa ord och överanvänder dem. Jotack, det vill jag lova!

Jag fick mycket beröm av Li för mitt målande sätt att skriva och min dramaturgi (ett ord jag fick googla) Det kändes fantastiskt fint att få beröm för något som jag lagt ner min själ i och som jag osvenskt att säga, känner mig stolt över.

Redigeringen upptog alla mina kvällar under ett par veckors tid, men till slut hade jag tagit bort mitt sista SÅ och var redo att skicka tillbaka manuset till Li för en sista genomgång innan det skulle iväg till korrekturläsning.

Det var dags för formgivning. Alltså utformning av omslaget. Hur skulle det se ut? Skall det finnas några illustrationer inne i boken? Vilken är min målgrupp? Svåra frågor som jag kommer försöka reda ut nästa gång.

TEXT: JOHAN ARVIDSSON