GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Artikelserie: Så gick Johan Arvidsson från idé till författare – del 5

Hej allihop. Mitt namn är Johan och jag ska bege mig ut på ett äventyr. Ett äventyr som jag tänkte låta er följa med på. Ni förstår, till sommarn kommer jag att ge ut min första bok.
Publicerad 10 juli 2022 • Uppdaterad 11 juli 2022
Detta är en personligt skriven text i Kalmarposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Johan Arvidsson njuter av att boken är klar.
Johan Arvidsson njuter av att boken är klar.Foto: Privat

Då var det gjort. Jag har kastat mig ut ifrån klippan. Vad finns nedanför? Spelar det någon roll? Jag var ju tvungen att hoppa!

I skrivande stund lägger tryckeriet den sistan handen på min bok. Imorgon skall de enligt planerna vara klara och redo att skicka den tillbaka till förlaget. Tusentals timmars arbete kondenserat i 348 tryckta sidor. Jag skall vara helt ärlig och säga att det känns väldigt märkligt och inte så lite spännande. Om mindre än en vecka kommer jag att hålla ”Prinsen som försvann” i min hand.

Förhoppningsvis kommer boken att läsas och uppskattas av många. Förhoppningsvis blir den så pass uppskattad att jag får slutföra min trilogi om den mäktiga Väktarstenen. Men vem vet? Att skriva en bok är på många sätt som att måla en tavla. Skönheten ligger i betraktarens öga. Jag tror att det är just det som skrämmer mig lite just nu. Tänk om ni inte kommer att tycka om den?

Har jag tvivlat på mig själv under den här processen? Självklart! I artikel 2 nämnde jag min lilla grupp som hjälpt och stöttat mig längs vägen. Min bror Petter och mina fantastiska vänner Sara och Linnéa. Tack vare deras feedback och kärleksfulla uppbackning, färdigställde jag manuset och fann modet att skicka det för bedömning hos förlagen.

Av mitt förlag, Ekström & Garay, fick jag det första objektiva utlåtandet. Den lektör som läste manuset och rekommenderade förlaget att gå vidare med det, skrev så här: ”Prinsen som försvann är en fantasieggande och spännande roman för unga som vimlar av olika magiska väsen. Bra driv i dialog, handling och ett tydligt uppdrag präglar denna välskrivna fantasyroman. Epilogen slutar med en cliffhanger och man vill gärna läsa mer!”

Det var först när jag läste lektörens omdöme, som jag började att våga tro på att detta faktiskt var på riktigt. Wow, det kändes fantastiskt! Jag hade hittat ett förlag som trodde på mig och mitt manus, lika mycket som mina nära och kära gjorde. Prinsen skulle få se dagens ljus, även om det än så länge bara skymtade långt där framme i tunneln.

Arbetet med att omvandla mitt manus till en färdig bok, har varit en fantastiskt rolig och lärorik resa. Men samtidigt kan jag känna att min resa som författare egentligen bara har börjat. I sommar planerar jag att på allvar sätta igång med manuset till Prinsen som försvanns uppföljare. Min grundtanke har redan från början varit att det skall bli en trilogi.

Det har varit så roligt att få skriva om mitt äventyr här i Kalmarposten. Min förhoppning är att jag lyckats underhålla er här under försommarn. Jag hoppas också att jag har lyckats förse er aspirerande författare med lite matnyttiga tips som har hjälp mig under den här processen. Av mina samtal med min redaktör, Li, så har jag förstått att tillvägagångssättet jag experimenterat mig fram till, i mångt och mycket liknar det man får lära sig under många skrivarkurser och författarutbildningar, så förhoppningsvis leder jag er inte helt på villovägar!

Du kanske också sitter på en fantastisk historia som du skulle vilja dela med dig av, men har svårt att komma igång? Här kommer mina tips:

1: Struktur. Jag hade en ganska dimmig vision av en äventyrshistoria som jag ville skriva. Jag började genast att skriva så tangenterna glödde för att få ned allt! Ganska så snart så körde jag fast och kom inte längre. Det gick helt enkelt inte att hålla allt i huvudet. Istället för att köra vidare, så tog jag ett steg tillbaka. Jag valde ut de viktigaste karaktärerna som läsaren skulle få följa och började skissa på deras ”röda linjer”. En röd linje är en kortfattad ”berättelse” som likt en linje löper från start till mål på en karta. Längs med linjen så finns viktiga hållpunkter för just den karaktären. Till exempel: Hen börjar här, sen åker hen dit och träffar någon, vilket leder hen dit och så vidare. När du har den lilla röda linjen klar, så vet du vart du är på väg och kan börja brodera ut historien med kapitel och händelser. Gud vet vad som händer längs vägen, men slutmålet är i alla fall utstakat!

2: Feedback. Jag har hört att många absolut inte vill få feedback under skrivandeprocessen. För mig var det snarare livsviktigt. Jag hade ju hela storyn inne i mitt huvud, men det hade ju inte läsaren. Det är min uppgift som författare att måla upp den stora bilden så att läsaren kan se den lika klart som jag gör. Om du väljer att följa mitt exempel och anförtro dina texter åt någon, se till att göra som jag gjorde. Kräv fullständig ärlighet! Hur skall texten kunna bli bättre om du inte får veta vad som måste ändras?

3: Använd flera av dina sinnen. Nu räknas kanske inte tal som ett sinne, men jag kommer använda det som så i alla fall. Det är nämligen lätt att sitta och sjunka allt djupare ned i sin text när man skriver. Man vill ju få ner alla sina tankar och detaljer så noggrant som möjligt. I mitt fall resulterade det i meningsuppbyggnader som blev horribelt långa och i värsta fall helt obegripliga. Skriva, läsa, lyssna, gör om, gör rätt. Jag läste in alla ”färdiga” kapitel på min mobiltelefon och lyssnade på dem. Det var först efter ett otal korrigeringar och omläsningar som texterna kunde skickas vidare till mina lyssnare för att få feedback.

4: Våga och vinn. Det var något av det läskigaste jag någonsin gjort, när jag skickade iväg det färdiga manuset till förlagen. Även om jag riskerade att få kalla handen från alla, så fick det helt ärligt vara värt det. Jag trodde ju på mitt manus! Ibland måste man våga för att vinna. Annars är man bara en liten lort, som Astrid Lindgren skulle ha sagt.

Så anser jag att jag har vunnit? Tja, jag har nu lyckats med något som jag drömt om sedan jag själv var en liten fantasyälskare. Kommer alla att älska boken? Det är ju självklart den stora förhoppningen! Men jag vet lika väl att det är en fysisk omöjlighet och det är helt ok! Alla kan inte älska dig, så fokusera på dem som gör det!

Ni kan följa Johan och hans författarskap på Instagramkontot: Prinsen.som.försvann
Ni kan följa Johan och hans författarskap på Instagramkontot: Prinsen.som.försvannFoto: Privat

Till slut vill jag tacka alla er som följt den här artikelserien. Kanske får jag möjlighet att skriva i KalmarPosten igen, när vi vet hur det gick? Vill du fortsätta följa mig och ”Prinsen” så finns jag på Instagram: @prinsen.som.forsvann . Där kommer du också att från och med den 14 Juli, kunna beställa en signerad kopia av boken.

Jag önskar er alla en underbar sommar! /Johan

TEXT: Johan Arvidsson