Lekar tas på blodigt allvar i nattsvart Netflix-snackis
Oskyldig barnlek blir blodig kamp på liv och död i denna skruvade och hejdlöst underhållande koreanska seriesuccé. Premissen är att 456 personer, alla i någon form av ekonomisk knipa, får en lockande chans att vinna ofantliga summor pengar. I ren desperation skriver de på långa kontrakt utan att läsa det finstilta och överför rätten till sina kroppar och sin frihet till ett mystiskt företag som arrangerar en sorts moderna “Battle Royale”-utmaningar. I det här fallet är utmaningarna baserade på klassiska barnlekar, allt från dragkamp till “rött ljus, grönt ljus”, med dödlig utgång för de som bryter mot reglerna eller förlorar.
Med tanke på att deltagarna decimeras som flugor och den lekfulla pastell-estetiken dränks i blod är det en oerhört mörk historia som tornar upp sig under seriens nio avsnitt. Ofta är den så pass brutal och obarmhärtig att den snuddar vid gränsen mot osmaklighet. Med det sagt går det inte att slita ögonen ifrån karaktärerna (särskilt Seong Gi-hun, minnesvärt porträtterad av Lee Jung-jae) och deras strävan, och serieskaparen Hwang Dong-hyuk injicerar träffsäkert ögonblick av varm mänsklighet precis när de behövs. Den ständigt skiftande dynamiken i karaktärsgalleriet är spännande, observationerna kring senkapitalismens offer är skarpa och de narrativa överraskningarna längs vägen landar med härlig chockfaktor.
“Squid Game” är med andra ord inte bara en vågat bloddrypande och omedelbart beroendeframkallande åktur, utan även en serie med något att säga.
