GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Veckans profil

Skrivandet blev vägen ur utmattningen – nu släpper hon roman om Öland

Caroline Möllesand har alltid levt livet på högvarv med eget företag och mycket kundkontakter. Men när hon för snart fyra år sedan drabbades av utmattning blev det en utmaning att bara gå en promenad. Räddningen blev skrivandet – som nu lett till en hel bok.
Publicerad 11 juni 2022
Caroline Möllesand.
Caroline Möllesand.Foto: Privat

Fakta

Namn: Caroline Möllesand

Ålder: 51

Familj: Man, en gemensam son, två bonusbarn och två bonusbarnbarn

Bor: Kalmar

Kommer från: Kalmar

Aktuell som: Författare till feelgoodromanen ”Sommarvindar och sanningar” som gavs ut i april

Beskriv dig själv med tre ord: Nyfiken, målmedveten och impulsiv

Godmorgon, när klev du upp i dag?

– Jag vaknade vid sextiden, kollade som vanligt Instagram en stund och klev sedan upp runt halv sju.

Hur startar du helst dagen?

– Med en rejäl frukost. Gärna på en helt ny plats, i Sverige eller någonstans i världen, som jag sedan ger mig ut för att upptäcka.

Du har nyligen gett ut din allra första bok! Berätta om den.

– Den handlar om två kvinnor mitt i livet, Melinda och Sanna, som var bästa vänner i tonåren men gled isär. Nu återförenas de under en sommarvecka på Öland. De är med på ett aktivitetsläger där de testar allt från padel och mountainbike till yoga. Det är en feelgoodroman där olika relationer sätts på prov.

Boken utspelar sig på Öland, varför?

– Det kändes enklast att skriva om en miljö jag känner till. Boken börjar i Kalmar, där både huvudpersonerna och jag bor, och sedan utspelar den sig mycket på Ekerum. Vi har haft sommarstuga där och jag är även medlem i golfklubben. När jag var sjuk var jag mycket ute i naturen där omkring och insåg att det vore en perfekt plats även för karaktärerna. Det var lätt för mig att åka dit och göra research. Utflykterna gav mig välbehövlig motion och blev mer meningsfulla jämfört med om jag bara hade tagit en promenad på hemmaplan. Jag har aldrig gillat att cykla men eftersom karaktärerna skulle testa mountainbike i boken var jag också tvungen att göra det för att kunna beskriva hur det känns att susa fram bland ormbunkar och blåbärsris.

Hur kom du på att du ville skriva en bok?

– Jag har alltid skrivit i jobbet då jag gjort tidningsreportage, intervjuer, nyhetsbrev och liknande. Från 1990 till 2005 jobbade jag på KalmarPosten där jag gjorde allt från att skriva texter till att göra annonser och layout av sidorna. Efter det ville jag utvecklas så jag startade egen reklambyrå. Men jag hade aldrig funderat på att skriva en bok tidigare, det har verkat för svårt. Att skriva artiklar är mer greppbart. Sedan blev jag sjuk och drabbades av utmattningssyndrom och livet kändes ganska meningslöst. Jag blev inspirerad av en tidningsintervju med en författare och letade upp en skrivarkurs på distans. Den var på åtta veckor och det fanns inga krav på hur mycket man behövde skriva, utan alla fick ta det utifrån sin egen nivå, vilket passade mig jättebra. Jag och en kurskamrat skrev mycket till varandra och hon höll på att skriva ett feelgoodmanus. Tidigare läste jag mest deckare och spänning men jag föll för feelgood då. När jag läste hennes manus kändes det så nära, som att det kunde ha handlat om en kompis. Trots att feelgoodböcker oftast handlar om olika svårigheter och utmaningar är slutet positivt och hoppingivande.

Hur kom du på handlingen till din egen bok?

– Många på kursen hade egna manus och jag ville också försöka påbörja något. Jag var på ett föredrag med deckarförfattaren Sofie Sarenbrant där hon berättade att hon skriver om sådant hon är rädd för. Då applicerade jag det på feelgood. När jag var sjuk fick jag mycket stöd av min man som hela tiden var hjälpsam och positiv. Min rädsla var vad som skulle hända om jag förlorade honom. Alltså hittade jag på en karaktär vars man gått bort. Boken utspelar sig ett år efter hans död så då fick jag försöka sätta mig in i hur man kan gå vidare efter det. Det har varit spännande att utveckla berättelsen med olika sidospår och jätteroligt att upptäcka det fantasifulla skrivandet. Det var en flykt jag behövde just då. Från början visste jag inte om jag skulle klara att skriva en hel bok, men processen fick ta lång tid och jag skrev i den takt jag orkade.

Boken utspelar sig till stor del i Ekerum på Öland.
Boken utspelar sig till stor del i Ekerum på Öland.Foto: Privat

Hur gör du för att varva ner?

– Det beror på. Ibland genom ryggläge i soffan, annars spelar jag golf eller åker till Öland för att vara vid en strand eller gå i skogen.

Hur tacklar du en motgång?

– Först blir jag ledsen eller arg. Sedan försöker jag lösa problemet på annat sätt eller så fokuserar jag på något nytt.

Har du en bucket list, och vad står det i så fall på den?

– Att resa är något jag älskar, både att vistas i nya miljöer och att återvända till favoritplatser. Jag hoppas också kunna skriva många fler böcker.

Nu när vi pratar har det gått nio dagar sedan boken släpptes. Hur har det gått med boksläpp och releasefester?

– Det känns helt fantastiskt. Första veckan var helt galen – på tisdagen var jag i Malmö hos mitt förlag och gjorde en live-sändning på Facebook ihop med min förläggare och skådespelaren som läst in ljudboken, Viktoria Flodström. Jag var så nervös innan men när jag väl körde igång blev jag lugn och det bara flöt på. Efter det hade jag två egna releasefester, en hos Dillbergs bokhandel och en på Ekerum, där jag fick träffa vänner, bekanta, släkt och familj. Det har tagit mig 2,5 år att skriva boken och nu hör folk av sig och har läst ut den på ett till två dygn. Då känner jag bara wow, de har inte kunnat släppa den. Det känns overkligt men såklart jätteroligt. Jag var inte beredd på att så många skulle läsa och lyssna utan hoppades bara på att boken kunde bli lite underhållning för någon. Den hamnade på Storytels topplistor nästan direkt och det var verkligen oväntat.

Hur påverkades din utmattning av skrivandet?

– Det viktigaste var att jag äntligen fick känna att jag klarade av något igen. I samma veva började jag arbetsträna vilket också hjälpte till. Men det finns rester kvar i form av hjärntrötthet vilket många verkar få leva med. Jag försöker planera noga så att jag får in extra återhämtning, men jag är glad att jag kommit så långt som jag gjort.

Kommer det en andra bok?

– Ja, jag skriver på uppföljaren nu som jag också har avtal för. Den utspelar sig i Borgholm och handlar om samma karaktärer, men under en annan årstid. Jag vill visa att Öland är härligt året om. Planen är klar även för en tredje bok, men vi får se hur snabbt det går. Jag måste kombinera detta med andra jobbuppdrag. Det är väldigt roligt att vara författare men det är inte så många som kan livnära sig enbart på det. Fast drömma kan man ju alltid göra!

Jag fick höra att KalmarPosten nämns i boken?

– Ja, i Sannas första kapitel ska hon gå på mammografi. Det är väldigt laddat för henne eftersom hennes mamma dött i bröstcancer. För att distrahera sig plockar hon upp en tidning från bordet i väntrummet och det råkar vara KalmarPosten. Där hittar hon en annons för kursen på Ekerum som hon sedan anmäler sig till.

Vilket är ditt smultronställe i Kalmar län?

– Öland! Fast du kanske menar mer specifikt? Då får jag säga Ekerum eftersom jag känner till det bäst. Men det finns så mycket på hela ön i form av skiftande natur, aktiviteter och upplevelser. Vi vill gärna bo där permanent framöver.

Vad läser, lyssnar eller tittar du helst på?

– Böcker och filmer i feelgoodgenren som handlar om relationer med lite svärta.

Person du ser upp till?

– Alla som vågar följa sina drömmar. Men även alla som kämpar i vardagen, det kan vara tufft att hitta utrymme för att göra det man egentligen vill.

Tre kändisar du gärna skulle bjuda på middag?

– Det får bli några som har varit med om mycket och har intressanta saker att prata om. Äventyraren Renata Chlumska verkar cool och modig. Peter Jöback har jag intervjuat en gång och han var oerhört sympatisk och genuin. Sedan säger jag Kronprinsessan Victoria, även om det är klyschigt. Man kan tycka vad man vill om monarki, men hon verkar sköta sitt ofrivilliga uppdrag på ett föredömligt sätt.

Vad skulle du bjuda på?

– Det får bli någon restaurang här i Kalmar, det finns så många bra. Då är det också störst chans att alla får något de tycker om, haha.

Vad ser du fram emot just nu?

– Sommaren och en intensiv skrivperiod då manuset till nästa bok ska bli färdigt.

Hur ser du på framtiden?

– Med glädje. Allt kan hända!

Hedda OttestamSkicka e-post
Så här jobbar Kalmarposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.