Astrids hus fyller 100 år – hon värnar om dess själ

På Tegnérgatan 7 uppenbarar sig ett terrakottafärgat hus med gröna fönsterkarmar ritat av den då välkända stadsarkitekten J Fred Olson. Ovanför entrédörren sitter en skylt som avslöjar dess födelseår. I år är huset 100 år gammalt och nuvarande ägaren Astrid Franzén har bott där i 47 år.

– Vi bodde på Smålandsgatan innan, men vi ville ha ett hus. Det var ett önskemål i alla fall, främst från min sida. Då blev det här ledigt, men det var lite stort. Det var mycket som var nedgånget och dörrarna var målade med avskrapat färg. Men jag såg vad jag kunde göra, jag såg potentialen direkt i varje rum, säger Astrid Franzén.

KalmarPosten hälsar på Astrid en dag i slutet av september. Astrid är lika färgstark som huset och välkomnar oss in genom entréporten. Huset består egentligen av två lägenheter, men har sedan Astrid och hennes familj tog över huset aldrig nyttjats av fler.

– Vi har aldrig haft det uthyrt. Innan vi tog över huset hyrdes lägenheten på ovanvåningen ut till lärarkandidater, men det blev att vi ville ha det själva. Annars är man inte sig själv, det är ganska lyhört i så här gamla hus.

I entréhallen leder en trappa upp till ena ytterdörren till bottenplanet i huset. Vi stiger in i en varm hall som smyckats av pinaler, minnen och inredning under 47 års tid. Sonen Mikael Franzén som är med beskriver det som att gå in i ett dockskåp.

Det är lätt att förstå vad han menar när Astrid visar oss rum efter rum, där alla har sin egen stil och färg.

– Det här huset har karaktär och jag har gjort det till mitt. Man får ha en viss känsla, jag tycker att jag har haft det och det har blivit så här i slutändan. Man har fyllt på och tagit bort. För varje rum har jag gått och tänkt att det ska passa i en viss färg och köpt lampor efter hand där de ska passa.

Medan vi går runt i huset berättar Astrid historien bakom både möbler och inredningsdetaljer. En gammal cigaretthållare och tillhörande små askfat står på en skänk.

– Då delade man ut sådana här fat till varje bord där man kunde aska cigaretterna.

När vi kommer till köket möts vi av ett kök där tiden tycks ha stått till. Gröna dörrar och skåpluckor med vita ramar. Köksfläkten är original med glaskåpa och det gamla kylskåpet som inte används längre är kvar, inbyggd i väggen.

– Jag älskar köket, här sitter jag mest. Det är husets hjärta.

Rakt ovanför finns det andra köket som hörde till den andra lägenheten. Det går istället i röd färg men har aldrig använts som kök till vardags.

– När jag har besök från min dotter med familj som bor i Stockholm brukar de vara här.

Även ovanvåningens olika rum bär på sin egen historia och stil. I ett av barnens gamla rum hänger dotterns barnklänning på väggen och på ett bord står ett gäng handgjorda tomtar. Astrid har arbetat med att skapa diverse textilföremål i sitt liv och förutom tomtarna som hon ofta sålt på julmarknad på Kalmar slott, pryder även hennes textilkonstverk väggar och möbler.

Astrid är 87 år, men trippar runt i huset och uppför trappor som om hon vore hälften så gammal.

– Bara några år efter att vi köpt det här huset fick min man en stroke och blev gravt handikappad. Jag fick ta hand om honom, huset och en affär som jag hade tillsammans med en väninna. Det var Kalmars första second hand-affär.

Affären hette Astros och öppnade 1971. Den låg först belägen på Smålandsgatan och flyttade senare till Södra Långgatan. Därefter drev hon en antik- och kuriosaaffär med namnet Gamla Boden, tillsammans med sin son Mikael. Intresset för inredning och vackra föremål har alltså alltid funnits i Astrids liv.

– Jag har hela tiden underhållit huset när det har dykt upp något. Annars blir det bara mer och mer och då orkar man inte ta tag i det till slut. Hellre ta till vara på det man har istället för att byta till något nytt, säger Astrid och fortsätter:

– Jag hoppas min efterträdare kommer att ta hand om det som jag har gjort. Det kommer ju komma en dag då man måste flytta. En vacker dag kanske jag inte kan gå ut och hämta posten, så blir det för alla till slut. Jag är färgstark och jag känner mig inte så gammal. Jag skäms inte för min ålder och gör fortfarande precis allt som jag gjort tidigare