GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bortglömd konstnärinna levde sina sista år i Kalmar – porträtteras i ny bok

Anna Petrus var en pionjär inom svensk industridesign som ställde ut på kända utställningar. Hon levde sina sista 19 år i Kalmar och efter hennes död glömdes hon bort av omvärlden. Nu har konsthistorikern Marie Rehnberg släppt sin andra bok om konstnärssjälen Petrus.
Publicerad 18 april 2022
Anna Petrus
Anna PetrusFoto: Pressbild

Marie Rehnberg är konsthistoriker och författare, inriktad på 1900-talets konst och konstindustri i Sverige. Det var när hon bodde i Paris på 1990-talet som Marie Rehnberg upptäckte ett föremål som fångade hennes intresse.

– Av en slump i ett skyltfönster i ett tjusigt galleri i Paris såg jag detta föremål och hajade till. Det var en del av en pelare som avbildats som en trädgårdsurna och var i gjutjärn. Den avvek från det jag tyckte jag kunde om svensk 1920-tal, säger Marie Rehnberg.

Föremålet var en del av en av de åtta pelare som designats till ingången av Svenska Paviljongen och som varit med på den stora Internationella Konstindustriutställningen i Paris 1925.

– Den var attribuerad till någon som hette Anna Petrus från Näfveqvarns bruk. Bruket kände jag väl till men namnet Anna Petrus hade jag aldrig stött på tidigare. Jag började studera vad detta var för föremål och vem Anna Petrus var. Hon var fullständigt okänd på mitten av 1990-talet, berättar Marie Rehnberg.

Föremålet som Marie Rehnberg fick syn på i Paris. Urnan i gjutjärn från Näfveqvarns bruk var ursprungligen del av pelare i Svenska Paviljongen på den Internationella Konstindustriutställningen i Paris 1925.
Föremålet som Marie Rehnberg fick syn på i Paris. Urnan i gjutjärn från Näfveqvarns bruk var ursprungligen del av pelare i Svenska Paviljongen på den Internationella Konstindustriutställningen i Paris 1925.

Trots att Anna Petrus var en av det tidiga 1920-talets mest nyskapande formgivare, med nära samarbeten med både Svenskt Tenn och Näfverkvarns bruk, var hon drygt 40 år efter sin död nästan helt bortglömd.

Anna Petrus föddes i Uppsala 1886 och dog 1949 i Kalmar. När hon var 24 år började hon utbilda sig på Konsthögskolan i Stockholm och 1914 fick hon sitt genombrott på Baltiska utställningen. Hon reste bland annat till Italien och Nordafrika för att söka inspiration och skapade under sin verksamma tid en mängd föremål, så som vaser, ljusstakar, mindre skulpturer och brickbord. Det välkända lejonet som Anna Petrus formgett blev hennes varumärke och kom till flitig användning i Firma Svenskt Tenns utgivning.

– Hon är suffragett, feminist, men med en väldig tvist och lite galen humor, säger Marie Rehnberg när hon ombeds beskriva Petrus.

bild 1/8
Anna Petrus lejon
Anna Petrus lejon
Anna Petrus lejon
Anna Petrus lejon
Anna Petrus lejon

Intresset för skulptrisen och formgivaren Anna Petrus fick Marie Rehnberg att 2009, efter mycket efterforskning, släppa sin första bok om henne. I slutet av februari i år kom den andra ut: ”Anna Petrus: Skulptör, industrikonstnär och pionjär”. På senare år har Anna Petrus uttrycksfulla konst uppmärksammats och hennes skapelser säljs för höga summor vid auktionshusen.

– Hennes skapandeperiod varade i 15 år. På 15 år hinner hon göra så vansinnigt mycket och hon arbetar i så otroligt många material - i tenn, gjutjärn, koppar, mässing, brons och karvade i trä. Hon jobbade även i sten så som marmor, granit, kalksten och till och med alabaster. Hennes materialförstånd är helt unikt - hon var otrolig, säger Marie Rehnberg.

1922 flyttade Anna Petrus tillsammans med man och två barn till Karlskrona, där maken Harald Lyttkens fått jobb som marinläkare.

– De bodde där, men Anna var mycket i Stockholm i sin ateljé. Sedan flyttade de från Karlskrona till Kalmar 1930 och hon levde sina sista 19 år i Kalmar. Men efter 1930 var hon slut. Hon hade slocknat, och var mentalt och fysiskt utarbetad. Där blev det inget nytt skapande.

Anna Petrus
Anna PetrusFoto: Pressbild

Men det är faktiskt i Kalmar som cirkeln sluts gällande historien om den intresseväckande pelaren som Marie Rehnberg först såg i Paris.

Ryttmästaren Birger Jeansson (från den lokalt välkända Jeanssonfamiljen) och hans hustru Hertha, byggde år 1925 privatpalatset Villa Hertha i Kalmar, efter ritningar av arkitekten Carl Bergsten. Carl Bergsten och Anna Petrus hade under hennes verksamma år flera samarbeten.

– Parisutställningen var 1925 och hennes skapelser forslades därefter hem till Sverige. Hennes modifierade pelare och dörröverstycke från Paris har kommit dit, till Villa Hertha. Invändigt i byggnaden finns också hennes skapelse i form av plattor i gjutjärn vid tre öppna spisar. Det som Anna Petrus har gjort i Villa Hertha är helt fantastiskt, avslutar Marie Rehnberg.

Se bilder från Villa Hertha i bildspelet nedan:

bild 1/6
Platta i gjutjärn av Anna Petrus.
Villa Hertha i stadsdelen Kattrumpan i Kalmar, år 2022.
Grindarna
Bibliotek i Villa Hertha.
Översikt med urnorna på muren
Salongen med lejonrelieferna i Villa Hertha.
Platta i gjutjärn av Anna Petrus.
Villa Hertha i stadsdelen Kattrumpan i Kalmar, år 2022.
Agnes AronssonSkicka e-post
Så här jobbar Kalmarposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.