GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Conny har varit biodlare i största delen av sitt liv: ”Man gör en insats”

Det surrar bland kuporna och de gulsvarta pollinerarna flyger ut och in genom luckorna som sitter på fronten. När KalmarPosten hälsar på hos biodlarföreningen vid Skälby Gård i Kalmar står Conny Johansson och låser upp dörrarna till lokalerna.
– När man håller på med bin kräver det att man är lugn. Det går inte att stimma till det, det känner bina av, säger Conny Johansson.
Publicerad 5 augusti 2022
Det är viktigt att vara lugn när man är med bina.
Det är viktigt att vara lugn när man är med bina.Foto: Linus Gunnarsson

Det är en behaglig temperatur utomhus men vinden kyler. Vi sätter oss på varsin trästol bland kuporna och Conny berättar om vikten av pollinerare i världen och hur intresset för biodlarkurser har ökat. För Conny och många andra blir det en livsstil snarare än en hobby.

– Antingen blir man helt fascinerad av dessa djur eller inte. Blir man fast så släpper man det inte. Man håller på så länge man orkar, säger Conny.

De första minnena som rör biodling har Conny från när han var 5-6 år. Hans morfar som bodde i Huskvarna hade bikupor, men då var det ingen behaglig upplevelse.

– ”Gå inte nära kuporna!” hörde man ofta. Det gick inte att gå nära de kuporna för de var ilskna.

Trots ett ilsket första intryck skulle det mynna ut i en livslång fascination och relation.

– Jag och min mor hade köpt en gammal ödetomt i Brömsebro med lite äppelträd. Det var en liten svampplockarstuga på 30 kvadratmeter. Det var primitivt – ingen el, utedass, brunn och vedspis. En dag när jag var ute och grejade kom det plötsligt en bisvärm och flög. Den landade ganska högt uppe i en gran. Jag visste inte hur jag skulle göra, men jag visste att det fanns en biodlare vid affären i Brömsebro. Jag cyklade ner dit och frågade om han kunde hjälpa mig att fånga den där svärmen. Det var en liten gubbe som var 150 centimeter hög och det var lite otäckt när han klättrade upp i granen för nedanför fanns det en stenmur. Men han fick ner svärmen och det var så det började. Det blev att jag köpte en kupa och ett samhälle av honom. Då var jag ungdom, nu är jag 68.

Conny startar igång rökpusten.
Conny startar igång rökpusten.Foto: Linus Gunnarsson

Bina som Conny hade på den tiden fick leva sitt liv för sig själva. Bina flög och pollinerade fruktträden som fanns och de fick överleva på honungen som de själva drog in.

– Jag tog ingen honung på den tiden. Men sedan kom varroakvalster som angriper bina och då tänkte jag att det nog är bäst att jag går med i någon biodlarförening. Då jag gick jag med här och sedan dess är jag fast.

Rökpusten används för att lugna bina när man arbetar vid kupan.
Rökpusten används för att lugna bina när man arbetar vid kupan.Foto: Linus Gunnarsson

Biodlarintresset tog ny fart och samtidigt vidgades blicken och omtanken för omvärlden. Naturen och dess skådespel fick en allt mer central roll i Connys liv.

– Man lever sig in i binas livscykel. Man följer med i naturen på ett helt annat sätt. Det är inte många som lägger märke till när lönnen blommar, men en biodlare vet om det. Bina har också en makalös förmåga att känna av om någon är nervös, om det är åska eller oväder på gång. Det är fascinerande.

Enligt Naturvårdsverket har många studier visat att pollinerande insekter har minskat kraftigt i antal under senare år.

– När jag var liten fanns det insekter på ett helt annat sätt än idag. Jag kommer ihåg när jag satt i baksätet i bilen med min syster och efter fem mil fick vi stanna vid någon sjö för att tvätta av rutan på grund av att det var så mycket insekter. Nu kan du åka ner till Malmö utan att få en enda fluga på rutan. Det är otäckt och det är på grund av människan, vi fördärvar förutsättningarna för insekter. När man gick i skogen kunde man se vildbin som flög på ljungen, det ser man knappt heller idag. Idag arbetar kommuner med att förbättra förutsättningarna för insekter, som att inte klippa gräset på vissa platser, vilket är bra.

Vi går runt bland kuporna och Conny berättar om att det finns olika sorters kupor. Han visar verktyg och skyddsdräkter. Det är ett gediget intresse och en stolthet för hantverket som yttrar sig i både berättarglädje och kunskap.

– Det spelar ingen roll hur många år du håller på med biodling. Man lär sig något nytt hela tiden och kan aldrig säga att man är fullärd biodlare. Vi har en storbiodlare som bor här i närheten och han brukar resonera som så att: ”Gör jag si och så brukar det gå bra, men gör jag tvärtom brukar det också gå bra”. Men är man ny biodlare är det bra att man har en fadder som man kan ringa.

– Det är djur det handlar om och då får man ta hand om dem, det är inte bara till att skaffa. Det är ett ansvar, plus att det finns sjukdomar på bin som är anmälningspliktiga.

Att vara fadder och dela med sig av sin kunskap till nya biodlare är något som Conny finner en glädje i. Han ser ett ökat intresse och en vilja att bidra till naturens välmående.

– När kurserna kommer ut måste man vara kvick. Det säger bara ”pang!” så är det fullt. Så är det varje år och det är jättemånga unga människor som kommer och vill bli biodlare, vilket är jätteroligt. I dagens läge jag tror det är många som vill leva lite naturligare. Man kanske har hittat ett litet hus utanför stan där man kan odla grönsaker, frukt och bär och då passar det ju jättebra att ha en bikupa också.

– Man behöver ju inte skaffa en bikupa om man vill bidra till den biologiska mångfalden. Nu börjar folk köpa insektshotell och det är en bra början att komma igång. Men är man intresserad finns vi här vid Skälby och då kan man kika förbi i sommar någon gång. Om mänskligheten ska överleva behöver vi bli mer måna om vår omgivning. Har man barn och barnbarn värnar man om att de ska få en bra uppväxt.

På sommaren kan det bo 60 000 till 80 000 bin i samma kupa.
På sommaren kan det bo 60 000 till 80 000 bin i samma kupa.Foto: Linus Gunnarsson

Vinden börjar tillta och vårt samtal börjar lida mot sitt slut. Trots vårt långa samtal om biodling och vikten av insekter har vi inte diskuterat det som många förknippar med bin – nämligen honung. För vilken är egentligen favorithonungen för en mångårig biodlare?

– Lindhonung är ganska stark i sin smak, den är lite mintaktig på något sätt. Rapshonung är mild och smörig. Jag brukar blanda hälften lindhonung och hälften rapshonung. Den är mycket uppskattad.

bild 1/3
Linus GunnarssonSkicka e-post
Så här jobbar Kalmarposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.