Li är tatueraren som älskar att träffa och prata med nya människor: ”Jag övar på att vara tyst”

Godmorgon, när klev du upp i dag?

– Idag var det ändå lite sovmorgon och jag gick upp 05.30. Jag har ju en liten, 1,5-åring. Jag brukar ställa klockan på 05.00-5.20 för att sticka till gymmet och träna. Det kommer med ett pris och det är att jag får lägga mig tidigt.

Hur startar du helst dagen?

– Det är att gå upp, åka och träna, komma hem och äta frukost med barnen innan jag kör dem till skolan. Sedan försöker jag hinna svara på mejl eller förbereda inför kunden som kommer. Oftast börjar min arbetsdag runt 09.

Du arbetar som tatuerare, hur ser din bakgrund ut?

– Jag har som många andra arbetat som säljare efter gymnasiet. När jag var trött på det sökte jag till högskolan och förskollärarutbildningen. Under tiden jag läste kände jag att det kanske inte var det jag ville göra. Samtidigt som jag läste min utbildning hörde jag av mig till tatueraren Johan Warodell om han kunde tänka sig att ta emot mig som lärling. Då hade hans dåvarande lärling precis slutat så det fanns en lucka.

– Jag har alltid ritat och målat sedan jag var liten, alltid haft högst betyg i bild. Så jag ramlade inte bara in i det, utan det fanns ett intresse.

Vad lockade med att arbeta som tatuerare?

– Egentligen var det att jag ville ha ett kreativt jobb, men där jag också träffar människor. Jag gillar möten med människor och att prata. Jag försöker öva på att vara tyst ibland när jag jobbar, haha.

– Jag gillar inte hamsterhjulet, att man gör exakt samma sak varje dag. Även om jag gör samma sak, så är det olika. Hade jag gjort samma motiv varje dag eller tatuerat samma person hade jag nog tröttnat.

Vad är den stora skillnaden med att tatuera och teckna?

– Den största är egentligen att en kropp inte är rak, den är välvd, och man inte kan sudda. Du får bara ett försök. Man har ett otroligt ansvar, det är inte samma sak som att skissa en teckning där man kan göra fel flera gånger. Jag måste vara säker på att jag klarar det jag ska göra.

Har du tips till personer som skulle vilja bli tatuerare?

– Det är otroligt mycket nöta, stöta och blöta. Det jag gör är att jag tittar mycket på sociala medier och lär mig vad jag dras mot och tycker om. Man kan också titta på hur man bygger upp en tatuering, var lägger man mest kontrast, var sparar jag mest hud eller var ska jag lägga färg och inte. Det är också bra att ha en kollega som man kan bolla med och fråga.

– Man måste ha ett eget intresse och söka sig information och kunskap. Som mycket annat man vill bli bra på – man får göra jobbet själv. Frukt är tacksamt att öva på! Det är många grapefrukter och bananer som har fått offra livet. Det funkar!

Hur kändes det första gången du skulle tatuera någon på riktigt?

– Jag var livrädd och jag skakade som ett asplöv för allt adrenalin. Det var svårt att hålla en stadig hand och jag kunde inte prata samtidigt. Det är lite som när man ska ta körkort. När man övningskör sitter man helt tyst, men ju längre kommer mot körkortet kan man börja ha konversationer med den som sitter bredvid om annat än om bilkörningen.

Du arbetar hemifrån, hur är det?

– I mångt och mycket var det för att jag jobbade som förskolelärare och ville börja med det här lite smått. Ska man starta företag är det bra att ha så få omkostnader som möjligt. Det här var en del i huset som vi i inte använde till något och en dag fick jag för mig att slita ner alla hyllor, spackla och måla. När jag arbetade som förskollärare kunde kunde fasa ut det lite och gå ner i tjänstgöring efterhand. Från 100, till 80, 60, 40, 20 procent för att sedan helt gå över. Det passar bra att jobba hemifrån när man har tre barn som jag.

– Det är en bransch där man mer tiden tittar mer på ens portfolio än var man håller till kanske. Man ser att någon är jättebra på linjer då vill jag till den eller om någon är bra på porträtt då går man dit. Det är bra! Rätt person på rätt plats för rätt sak.

Vad för stil tycker du är roligast att göra?

– Det är minimalism som jag tycker om. Tunna linjer. Många säger att jag är bra på det och att det är lite feminina tatueringar kanske.

Hur ser din kundkrets ut?

– Jag tror att 80 procent av min kunder är kvinnor. Det beror väl på att det inte finns så många kvinnor i min bransch. Jag har tatuerat alltifrån 18-åringar till 80-åringar. De äldre kommer inte lika ofta.

Vad tatuerar de äldre respektive unga in?

– Jag hade en äldre man som tatuerade in sitt boskapsmärke. Förr i tiden tog man sina verktyg och märkte upp med en stämpel – det tatuerade jag in på honom. Jag hade också en kvinnlig kund där jag tatuerade in en gren med en fågel som satt kvar och en som flög iväg, det var för att hennes man gått bort. När äldre tatuerar sig är det oftast en tanke bakom och något som betyder något.

– Trenderna för yngre beror lite på om man är kille eller tjej. Killar dras mycket till ”patch work”, alltså att det är många små tatueringar som är placerade lite här och var. Förut skulle man ha ”sleeves” och täcka mellanrummen med skuggor. Tjejer är nog mer åt texter, blommor och personliga saker.

Varför tror du att intresset för tatueringar håller i sig?

– Jag brukar förklara det med att varje år fyller någon ny 18 år. Det är mer vanligt att man har en tatuering idag än inte. Jag tycker också att jag ser att det kommer fler kunder som har lite mer konservativa yrken som läkare, jurister, advokater eller ekonomer. Sedan väljer de kanske lite mer strategisk placering där de inte syns.

Hur många tatueringar har du gjort?

– Ingen aning! Säg 500 kanske?

Hur känns det att många människor går omkring med dina verk på sin kropp?

– Jag blir hedrad att folk känner det förtroendet för en och kan tänka sig ha någonting jag har ritat. Det är jättefint. Det enda som är tråkigt med den konstformen är att den försvinner när en människa dör. Det som blir kvar är bilder på det man har gjort. Det är inte bestående konstverk. Samtidigt hänger den ihop mycket med personen som haft den.

Vad ville du arbeta med som barn?

– När jag var riktigt liten skulle jag bli veterinär, men det var nog bra att det inte blev så. Jag har nog aldrig riktigt vetat vad jag ville göra, bara att jag inte ville ha något monotont arbete.

Hur tacklar du en motgång?

– Jag pratar gärna om den och då oftast med min man. Sedan är jag lite arg och förbannad och därefter brukar jag träna. Träna, sova och sedan upp på hästen igen. När man känner sig nedslagen är det ok att vara i den känslan en stund.

Vad gör du en ledig dag?

– Då tränar jag, lyssnar på någon bra podd och kanske drar igång eller färdigställer ett projekt jag börjat med i huset. Det kan vara alltifrån att måla om en vägg till att spika upp en hylla. Det tycker jag om att göra.

Vad är fredagsmys för dig?

– Det är att ta det lugnt i soffan tillsammans med mannen och barnen. Äta chips med dipp!

Har du en bucket list, och vad står det i så fall på den?

– Nej, det har jag inte. Men jag skulle vilja åka till USA någon gång och med min familj. Kanske New York och då skulle det vara roligt att besöka någon av de tatueringsstudios som jag följer.

Vad läser/lyssnar eller tittar du helst på?

– Jag tittar helst på någon bra serie, filmer är för långa och då somnar jag bara. Lyssnar gärna på radio eller true crime-poddar. Läser otroligt blandad, men gärna något baserat på en verklig händelse.

Person du ser upp till?

– Min mamma. Hon blev ensamstående när jag var fyra år för att min pappa valde att inte vara en del av mitt och mina syskons liv längre. Min mamma fick ta hand om oss tre själv, med lite stöd från en fantastisk mormor och morfar. De tre har lärt mig allt jag kan och är idag.

Tre kändisar du gärna skulle bjuda på middag?

– Håkan Hellström får komma så att min man hade kunnat få träffa honom. Sedan komikerna Marcus Berggren och Jonatan Unge.

Vad skulle du bjuda på?

– Jag skulle bjuda på chips! Det är fasiken det bästa i livet, det ska inte vara så komplicerat.

Vad ser du fram emot just nu?

– Att vi ska hålla oss friska och mer sol och ljus.