Margurite går i pension efter över 30 år på nagelsalongen: ”Ett nytt kapitel i livet”
Namn: Margurite Mårtensson
Ålder: 65 i år
Familj: Barn, barnbarn och barnbarnsbarn
Bor: Kalmar
Aktuell som: Går i pension efter att ha drivit Fashion Nails i över 30 år
Beskriv dig själv med tre ord: Envis, driven och målinriktad
Godmorgon, när klev du upp i dag?
– 06:00.
Hur startar du helst dagen?
– Jag är morgontrött, så lite segt. Frukost och sen göra sig i ordning.
Du har beslutat att lämna över Fashion Nails till en ny ägare efter att ha drivit salongen i över 30 år, hur känns det?
– Det är ju jättetråkigt men jag vill samtidigt rikta ett jättestort tack till mina kunder som har gjort det möjligt för mig att hålla på i 32 år. Utan dem hade jag ju inte suttit här i 32 år, så är det ju. Jag är väldigt tacksam för dem. Man har ju skapat många personliga kontakter också och jag har faktiskt många som gått här hela tiden. Barnafödsel, giftermål, skilsmässor – man pratar ju om det mesta när man sitter så här. Vi har haft som A och O att ingenting lämnar den här salongen utan det man säger här det får stanna här.
– Det känns ju lite sorgligt men samtidigt är det ett nytt kapitel i livet som börjar, där man kanske får göra lite mer som man vill. Jag har både barnbarn och barnbarnsbarn och är så privilegierad att jag ofta får låna dem. Och det är ju stort att bli betrodd med att få låna guldklimparna, tycker jag.
Har du några planer?
– Hela mitt liv har bestått av djur. Jag är utbildad hästmassör på Axelsons och har alltid haft hästar, fött upp hästar och haft en kennel med hundar. Så djurens väl och ve kommer jag alltid fortsätta kämpa för. Just nu har jag inte djur för första gången i mitt liv, och tänker kanske inte skaffa heller, men jag kanske kommer ha ett större engagemang. Sen är jag också ordförande för Ostkantens Linedancers så där kan man också lägga lite mer krut. Jag gillar att plugga också så det kanske blir nåt.
– Det känns lite roligt faktiskt att se vad man kliver ut i för något. Jag tror jag kommer ha att göra. Jag har lite spring i benen så det kommer nog inte blir något stillasittande i alla fall.
Hur gör du för att varva ner?
– Är i trädgården eller i skogen.
Hur tacklar du en motgång?
– Då blir jag ännu mer driven.
Vad är fredagsmys för dig?
– Att ta på sig mjukisbyxor och gå ut i trädgården eller gå på en lång promenad.
Har du en bucket list, och vad står det i så fall på den?
– Resa mer, kanske plugga lite till.
Hur känns det att ha jobbat på samma plats i 32 år?
– Det har varit väldigt roligt. De första 10 åren satt folk härinne och rökte och det var väldigt hysch-hysch. Man fick inte berätta för några grannar eller vänner att folk gick hit och gjorde naglarna utan det var bara Hollywoodfruar som erkände att de gick på sånt här. Det har ju förändrats. Idag är det istället folk som säger ”varför går du inte och gör i ordning dina naglar?”. Så att det har varit en utveckling. Sen har jag drivit skola här, först jobbade jag lite åt Scratch, Stockholms nagelskola, som hade lite distansutbildningar. Sen byggde jag och en god vän en egen, godkänd skola som vi höll på med i ett år. Så jag har utbildat väldigt många nagelterapeuter genom åren. Det där slutade jag med 2017/2018 för då jobbade jag här på vardagarna och utbildade på helgen och det blev lite mycket. Då hade jag även en egen agentur där jag köpte in nagelprodukter från England som jag sålde till hela Sverige, men sen kom Brexit och då var det inte så lätt att importera längre. Så jag har trappat av successivt, i 25 år var det nog jobb sju dagar i veckan. Hästuppfödning och kennel har jag också hållit på med. Det har varit några hektiska år men jag tycker att det är dags att gå i pension nu.
Hur började ditt intresse för naglar?
– Egentligen jobbade jag på Socialförvaltningen uppe i Stockholm. Jag flyttade ner till Kalmar -86 på grund av att min häst blev dräktig och det blev lite för dyrt att ha två hästar i Stockholm. Då hade jag kenneln och hästarna och alltihopa men man blir lite Skogsmulle om man bara håller på med djur och jag kände att jag var tvungen att göra något annat också. Då fick jag nys om det här med naglar och tänkte att ”jag är lite pillig, det här kan jag hoppa på och testa”, jag tänkte väl i början att jag bara skulle jobba någon dag i veckan. Så jag åkte upp till Stockholm igen och utbildade mig och sen började jag lite lätt här inne. Men det blev ju inte som jag hade tänkt innan utan det bara ökade och ökade.
Vad ser du mer för skillnader från när du började jobba?
– Dels det här med dekorationer, allt sånt där, det var nog bara jag som höll på med det från början. Airbrush och sprutmålade naglar och mycket pärlor, glitter och ringar i naglarna. Det var inte så inne då. Men det kan man se idag, numera är det riktiga konstverk. Jag brukar ha tre ringar och så brukar jag ha ett hänge i mina egna naglar. Det finns ju hur mycket som helst. Idag kan du göra en röd nagel med en rosa tipp, vilket var helt uteslutet förr. Då kunde man inte blanda rött och rosa eller guld och silver. Idag är det bara fantasin som sätter gränser.
Vilken är den roligaste nageln att göra enligt dig?
– Det är faktiskt den som är helt nerbiten och söndertuggad. Då är det så roligt att få följa den kunden ända till den dag då det är hennes egna naglar som växt ut under förstärkningen. Det är ett hästjobb men det är roligt för man ser verkligen att det blir skillnad.
Vad läser/lyssnar eller tittar du helst på?
– Deckare.
Person du ser upp till?
– Hjälten i mitt liv, min pappa.
Tre kändisar du gärna skulle bjuda på middag?
– Peder Fredricson, nån ledande riksdagspolitiker, och sen får pappa vara med också.
Vad skulle du bjuda på?
– En vegetarisk paj.
Finns det något mer du vill säga till dina kunder innan du lämnar salongen vid årsskiftet?
– Ett jättestort tack, utan dem hade inte det här varit genomförbart. Jag är oerhört tacksam att de stöttat mig genom hela vägen. Det är lite därför jag går ut med det så här, för jag vill inte säga det till någon enskild utan jag vill att alla ska få reda på det samtidigt. Ingen nämnd och ingen glömd om man säger så.