GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Nishra är ny projektledare för evenemang på Kalmarsalen

Efter ett äventyr i USA med studier och arbete som musikproducent flyttade Nishra Almén till Kalmar med sin amerikanska make. Hon blev erbjuden det eftertraktade jobbet som ny projektledare för evenemang på Kalmarsalen och nu drömmer hon om att locka fler band till den stora scenen.
Publicerad 28 maj 2022
Nishra Almén
Nishra AlménFoto: Linus Gunnarsson

Nishra Almén

Ålder: 30

Familj: Min man Adam och katten Osiris + föräldrar och bror i Karlskrona

Bor: I ett hus i skogen mellan Kalmar och Nybro.

Kommer från: Karlskrona

Aktuell som: Ny projektledare för evenemang på Kalmarsalen

Beskriv dig själv med tre ord: Öppensinnad, nyfiken, empatisk

Godmorgon, när klev du upp i dag?

– Godmorgon! Klockan 6 – motvilligt.

Hur startar du helst dagen?

– Med att ligga kvar i sängen och gosa med katten, gärna med en kopp kaffe.

Du är ny projektledare för evenemang på Kalmarsalen. Hur kommer det sig att du hamnade där?

– Jag funderade på att ta ett projektledar-jobb hos bekantas filmstudio och gick in på platsbanken för att se vilka andra projektledar-tjänster som fanns i Kalmar. Läste då Kalmarsalens annons som beskrev mig på pricken. De verkade ha ett härligt team och spännande, varierade arbetsuppgifter. Jag kände att det här jobbet måste jag ha.

Var det jobbet som gjorde att du hamnade i Kalmar?

– Nej, jag bodde utanför Kalmar innan jag fick jobbet. Jag och min man letade hus runt Karlskrona i somras eftersom min familj bor där. Vi ville ha en trädgårdstomt i anslutning till både skog och vatten, och gärna ett äldre hus med karaktär. Av en slump hittade jag ett 1800-talshus mitt i skogen utanför Kalmar, med Hagbyån som går längs tomten. Vi visste direkt att sökandet var över. Därför blev det Kalmar och det känns helt rätt.

Kan du berätta vad dina arbetsuppgifter är?

– Jag bokar publika evenemang till Kalmarsalens scener och ser till att allt finns på plats för att bjuda Kalmar på så bra konserter som möjligt. Pratar med arrangörer och underleverantörer och säkerställer att allt går som på räls innan, under och efter eventen.

Vad skulle du vilja utveckla?

– Jag skulle vilja se fler band på stora scenen i Kalmarsalen, gärna alternativ rock – och fler lokala akter på Glasannexet. Nu är det mest artister och komiker som kommer hit. Det var jättekul att vi hade Sabaton och At the Gates här i vår. Jag vill lära känna Kalmars musikscen under året och se vad som finns och vad det finns för möjligheter att ta hit band.

Du är hemkommen efter flera år i USA, vad gjorde du där?

– Jag pluggade och jobbade med musikproduktion. Spelade lite musik under åren i New York men utforskade mest andras konst. Var med i en grupp som arrangerade event och byggde gemenskap inom permakultur (hållbar odling) och musik. Fick även chansen att resa runt mycket och träffa kul folk. Under pandemin jobbade jag i Maryland som in house musikproducent på ett medieföretag. Saknade min familj i Sverige allt mer, och när jag kände mig klar med uppdraget var det dags att flytta tillbaka Sverige.

Spelar du någonting nu?

– Jag spelar piano och sjunger för mig själv hemma just nu. Det är ett tag sedan jag uppträdde själv och jag har inte gigat sedan jag kom till Kalmar. Folk brukar säga att jag låter som Amanda Palmer, Fiona Apple eller Evanescence. Jag gillar att komponera med rock-bas med teatraliska inslag och ofta swing- eller balkan-sväng på trummorna. Blandar friskt. Men nu skulle jag vilja starta ett metal-band i Kalmar, lite som Nightwish fast djent.

Har du något drömevenemang?

– Om man får drömma vilt blir det två veckor lång skogsfestival med headliners Muse, System of a Down, Caravan Palace, Polyphia, Gorillaz, Animals as Leaders, Tonbruket, Queens of the Stone Age och The Claypool Lennon Delirium. Vi skulle bygga en temporär stad med konstfokus som på Burning Man, där dagarna fylls med föreläsningar och workshops och kvällarna med musik och dans. Fast i skogen istället, som på Emmabodafestivalen eller Camp a Low Hum då scenerna var mitt bland träden och vattnet och man campade i naturen samtidigt som man lyssnade på musik och träffade folk.

Hur gör du för att varva ner?

– Badar badkar eller dyker. Annars sitter jag och tittar ut i skogen genom fönstret, haha. Jag bor i en John Bauer-tavla, så det underlättar mycket när man kommer hem från en stressad dag.

Hur tacklar du en motgång?

– Beroende på skalan: mediterar, tar ett bad, skriver en lista eller ringer en vän.

Vad gör du en ledig dag?

– Umgås med vänner, spelar brädspel/MTG, går ut i skogen med katten, skriver eller spelar musik och styrketränar. Fuldansar gärna till Django Reinhardt och Benny Goodman med min man medan vi lagar mat.

Vad är fredagsmys för dig?

– En bra film, två öl och katten parkerad i knät.

Katt eller hund, och varför?

– Katt, för att de är gosiga, komplicerade, knasiga, har ingen social hierarki och man måste förtjäna deras kärlek. Men jag älskar hundar också.

Har du en bucket list, och vad står det i så fall på den?

– Jag skulle vilja sätta upp en musikal som jag komponerat, bli klar med en bok eller två, och bo på en båt permanent en dag.

Vad är det för böcker du skriver?

– Jag skriver både fiction och creative non fiction. Ofta äventyr och sci-fi. Filar på grejer periodvis men ingenting är klart. Drömmen är att någon gång bli klar så att andra kan ta del av det.

Och musikal?

– Ja, det är många grejer, haha! Det håller jag inte på med just nu, men jag komponerar musik. Mina favoritmusikaler är Chess och Fantomen på Operan. Det får gärna vara så dramatiskt som möjligt, och mer dissonant och mörkt än harmoniskt och poppigt.

Vad läser/lyssnar eller tittar du helst på?

– Äventyr/sci-fi, progressiv hårdrock och metal, 90-talsfilm eller live-musikal.

Person du ser upp till?

– Hans Zimmer och Astrid Lindgren. Jag tycker Hans Zimmer förmedlar berättelser så bra i sin musik utan att använda några ord. Och Astrid Lindgren var extremt bra på att bygga världar och göra vanliga människors upplevelser intressanta.

Tre kändisar du gärna skulle bjuda på middag?

– Jonathan Nolan, Jordan Peterson och Russel Brand.

Jonathan Nolan är bror till regissören Christopher Nolan. Han har skrivit många av berättelserna Christopher regisserat och har riktigt bra idéer.

Jordan Peterson är psykologen som skapat boken och kursen Maps of Meaning. Han är inspirerande i sitt sätt att övergripande förstå människor som grupp och på individnivå, och att få människor att förstå sig själva.

Russell Brand är sjukt rolig, djärv och insiktsfull. Jag gillar att han inspirerar människor till att ifrågasätta och förbättra sig själva och världen.

De tre i en grupp tror jag skulle vara väldigt roligt att lyssna på och diskutera med.

Vad skulle du bjuda på?

– Frukostbuffé hela dagen och japanska smårätter.

Vad ser du fram emot just nu?

– Att hänga i min trädgård i sommar, och ta ett par turer med min husbil och ut i skärgården.

Hur ser du på framtiden?

– Oförtjänt optimistiskt – men ännu mer optimistiskt på dåtiden.

Linus GunnarssonSkicka e-post
Så här jobbar Kalmarposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.