GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Möt världskände fotokonstnären Erik Johansson som ställer ut på Kalmar slott

I slutet av mars skulle Kalmar slott öppnat portarna för utställningen Behind the horizon av fotokonstnären Erik Johansson. Den rådande situationen gör att allmänheten får hålla sig till tåls ett litet tag till, men KalmarPosten fick en pratstund med fotokonstnären bland sina upphängda verk i slottet.
På utställningen i Kalmar slott har man byggt upp en kopia av Erik Johanssons ateljé.
På utställningen i Kalmar slott har man byggt upp en kopia av Erik Johanssons ateljé.
Foto: Linus Gunnarsson

– Det känns fantastisk att ställa ut här. Det är pampiga salar och ljussättningen och presentationen är i världsklass, säger Erik Johansson.

Erik är från den lilla orten Götene och började fotografera som 15-åring när han fick sin första digitalkamera, vilket är 20 år sedan. Runt 2007 började han skapa mer avancerade montage. I utställningen på Kalmar slott är det äldsta verket från 2009.

Idag är Erik en världskänd fotokonstnär och har ställt ut sina verk på flera platser i runt om i världen. Bilderna får betraktaren att resa in i en annan värld full av illusioner och magi.

– Det är surrealistiska världar som på något sätt ändå är realistiska. De påminner om världen vi lever i, men med en surrealistisk twist. Verken innehåller ofta olika teman om till exempel hur vi som människor påverkar världen runt omkring oss eller om att våga ta ett steg ut i det okända. Ibland vill jag bara stoppa tillbaka lite magi i världen, den magi som vi har som barn men som sedan oftast försvinner.

Många av bilderna är tagna i Sverige och Nordeuropa och trots att Erik har bott i Prag och Berlin de senaste nio åren återkommer han ofta till Sverige för att fotografera.

Foto: Linus Gunnarsson

– Jag har aldrig varit inspirerad av palmstränder. Jag återkommer ofta till de svenska miljöerna och jag tror det är för att skapa en röd tråd och sammanhållning i bilderna. Jag vet inte varför men eftersom barnböcker och barndomen är inspirerande för mig blir det också naturligt för mig att komma tillbaka till miljöerna jag växte upp i och placera dem i en surrealistisk kontext.

Det är lätt att förstå att Erik inspireras av rikt illustrerade barnböcker. Bilderna eggar fantasin med både humor och absurdism, samtidigt som det finns detaljer som inte alltid upptäcks vid första anblicken och ofta har bilderna ett underliggande allvar i sig.

Foto: Linus Gunnarsson

– Det kanske finns ett visst vemod i en del bilder och lite hopplöshet, kanske lite världens undergång-känsla. Men jag tycker ändå att det finns en hoppfullhet. Det är mer reflektioner av det som händer runt omkring oss i världen och liten påminnelse om att vi ska ta hand om världen vi lever i. Jag hoppas att man kan tänka på vissa saker på ett annat sätt när man kommer härifrån och att man känner sig inspirerad.

Födseln av en idé är en relativt lång process som kan ta flera månader att utveckla och ytterligare månader för att hitta rätt miljö att fota i. Det kan börja med en association mellan två saker som ett snötäcke och ett sängtäcke.

– Det finns en ordassociation och det kan se liknande ut. Det kan vara så enkelt. Tanken är att skapa ett fönster till en annan värld som kan berätta en historia. Det är mycket arbete med att försöka skapa den historien i bara ett ögonblick.

Foto: Linus Gunnarsson

Eriks bildskapande är tidskrävande och verken består ofta av av hundratals fotografier sammanfogade till en. Varje fototillfälle är noga planerad med rekvisita som han ofta har byggt själv.

– Har man planerat det väl kan fotograferingen gå ganska snabbt, på ett par timmar, beroende på hur många platser det är. Sen kvarstår efterarbetet, att sätta ihop allt i Photoshop. Ibland försöker jag att få det så realistiskt ut redan i kameran, men ofta är Photoshop en viktig del jag använder för att balansera upp alla delar. Det kan ta allt från en vecka till flera veckor. Ofta jobbar jag lite grann med en bild, lägger ifrån mig den och kommer tillbaka. Det är så processen ser ut.

Det är inte omöjligt att vi i framtiden kommer att kunna slukas in i Eriks världar genom ett rörligt format.

– Jag har lite tankar om film och att gå in i den världen. Ibland kan berättelsen som jag försökte förmedla med en stillbild kunna berättas under en längre period. Det skulle vara kul att regissera något.

Foto: Linus Gunnarsson

Vad kan du ge för tips till en ung fotograf?

– Jag skulle säga att det svåraste är att starta eller komma igång, det kan jag själv känna ibland. Jag tror att det bästa är bara att köra på och verkligen försöka. Jag har lärt mig genom att testa mig fram, och det har absolut lett fram till saker som inte har blivit som jag tänkt. Men då har jag lärt mig utifrån de misstagen. Det jag visar här på utställningen är ju bara sådant som jag är mest nöjd med. Man ser ju inte allt bakom. Var inte rädd för misslyckande eftersom det är en naturlig del av processen.

– Jag tror att man ofta jämför sig med andra som har betydligt mer erfarenhet. Alla börjar någonstans och man får försöka fokusera på det man själv gör. Sen kan kan tänka på vad man har tillgång till som inte andra har. För mig var det att fota mycket material eller landskap runt om i Sverige. Självklart har alla i Sverige tillgång till det, men inte internationellt sett. Man kan inte hitta sin stil med en gång. I början handlar det mycket om att experimentera och sen tror jag man så småningom naturligt faller in i det man gillar. Jag tror det viktigaste är att gilla det man gör, om man brinner för det man gör, då ser andra passionen i det och då blir det intressant.

Foto: Linus Gunnarsson

När kommer du använda Alvaret på Öland till ett verk?

– Ja, det är en bra fråga. Jag var där och fotade och det var jättefint. Jag har inte gått igenom bilderna än men jag gillade öppenheten och kargheten. Jag tror absolut att det skulle kunna vara någonting jag skulle kunna använda, men jag vet inte exakt till vad än. Jag skulle hoppas att jag kan komma tillbaka i sommar och när det är lite mer öppet. Då kan jag träffa lite besökare och få en chans att fota lite mer på Öland också.

Till sist, vad har du själv på väggarna?

– Kul fråga, den har jag aldrig fått faktiskt. Jag har inte så mycket mina egna grejer, kanske någon på väggen. På senare tid har jag börjat byta bilder med andra fotografer och artister jag känner. Jag ger en av mina bilder till dem och de får en av mina. Det är lite surrealistiska saker på väggarna, men kanske mer illustrationer och liknande än fotografier. Jag har en stor tavla av en kompis som har fotat ett snölandskap i Mongoliet som känns utomjordiskt. Jag har ändå lite personlig känsla för det jag har på väggarna.

Utställningen visas i Förbrända salen på Kalmar Slott till och med 7 november 2021.

Foto: Linus Gunnarsson