Briljant modern noir som vurmar för en svunnen tid
Nightmare Alley (Film, bio)
Efter den kioskvältande succén med 2017 års monsterromans “The Shape of Water” (vinnare av fyra Oscars, inklusive bästa film och bästa regi) har den alltid lika kreativt sprudlande regissören Guillermo del Toro begett sig in i noirens dunkla värld. I hans nya alster “Nightmare Alley” (2022), baserad på William Lindsay Gresham roman från 1946, får vi bekanta oss med en hemlighetsfull kringresande vid namn Stanton (Bradley Cooper) som i slutet av 30-talet ströjobbar på en nedgången “freakshow”. Väl där föds drömmen om att bli mentalist i finare kretsar, där fickorna är djupa och möjligheterna oändliga. När han slår sig samman med den beräknande psykologen Lilith (Cate Blanchett, som född för att spela femme fatale!) ser han en tydlig väg mot toppen, men inget går som planerat.
Del Toro har som alltid ett stadigt grepp om filmhistorien när han berättar sin historia (skriven tillsammans med Kim Morgan) och den eleganta traditionalismen i hans filmskapande går inte att motstå. Karaktärerna är mångbottnade och oerhört välspelade, den visuella stilen är mestadels enastående och även om det är tydligt redan från start var Stantons resa slutar så sitter man som trollbunden hela vägen. I sann noir-anda är tonen obevekligt rå och mörk och de monster som Del Toro tycks vara svag för är den här gången otäckt nog av mänsklig variant.
