GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Filmtipset

Italienska influenser höjer bedårande saga om sjömonster

Publicerad 26 juni 2021

Luca (Film, Disney+)

Foto: Disney+

De originalfilmer (om vi exkluderar uppföljare) som animationsstudion Pixar har producerat från 2010-talet och framåt har tagit sig an ämnen som annars kanske inte känns givna för familjefilmer. “Insidan ut” (2015) handlade om psykisk ohälsa, “Coco” (2017) handlade om döden och “Själen” (2020) handlade om meningen med livet. Samtliga av dessa tre räknar jag till Pixars absoluta topplista, så de är onekligen skickliga på att kombinera underhållning som passar de minsta och stoff som även träffar vuxna.

Dock gillar jag även när de gör mer lättsamma och konfliktfria filmer, likt deras senaste verk “Luca” (regisserad av Enrico Casarosa). Här får vi följa titelns unga “sjömonster” (Jacob Tremblay) som lever ett stillsamt liv under vattenytan och samtidigt suktar efter att få utforska världen ovanför. Han vet nämligen att väl ovan ytan förvandlas sjömonster till människor och kan därför smälta in, men hans överbeskyddande föräldrar förbjuder honom från att sätta ens en fena på torra land. När Luca träffar och fattar tycke för det jämnåriga sjömonstret Alberto (Jack Dylan Grazer), som främst lever på land som människa, blir det omöjligt att hålla sig borta.

Karaktärerna är bedårande, de italienska sommarmiljöerna är oemotståndliga och problemen är få och kvickt lösta. Det djup som finns i de ovan nämnda Pixar-filmerna finns inte riktigt här och “Luca” landar därför inte bland de bästa eller mest minnesvärda av animationsjättens filmer. Det betyder dock inte att det är en film som är lätt att avfärda, utan här är det istället atmosfären och den oerhört mysiga känslan som blir stora behållningar. Den som söker en okomplicerad, sommarvarm och lättsam berättelse som tar med publiken på en välbehövlig resa till medelhavet har en ljuvlig filmupplevelse framför sig.

Viktor Jerner
Detta är en recension i kalmarposten. En recension är en kritikers bedömning av ett konstnärligt verk.