Kalmarkonstnären Jenny Nyströms gulliga tomtar gjordes under den senare delen av 1800-talet. Men den verkliga eran för Jenny Nyströmstomten exploderade med 1970-talets julkortsförsäljning.

Förebilden låg i de små gårdstomtarna som sades hjälpa bönderna om nätterna. I Uppsala, men också Lund, har folklivsforskare samlat minnen och berättelser från förr som rör mytiska varelser. Gårdstomtarna är flitigt förekommande på Öland, där det beskrivs hur människorna på gårdarna ställde fram mat till natten för att få tomtarna på gott humör.

För tomtarna kunde vara griniga, men om de fick mat så såg de till att hjälpa människorna med arbetet på gården.

Tomtebilden med röd rock och kritvitt skägg bygger i mångt och mycket på Coca Colas framväxt i Sverige under 1920- och 1930-talen. Kring Kalmarsund dröjde det dock länge innan någon jultomte tog rollen som en snäll julklappsutdelare.

Länge, fortfarande in på 1900-talet, så var det julbocken som dominerade i Kalmarområdet och på Öland. 1982 skickade institutet för folklivsforskning ut frågor till äldre om deras barndomsminnen kring julen. Knappt någon nämnde jultomten. Jultomten fanns helt enkelt inte med i julfirandet.

Huvudrollen från tidigt 1800-tal och en bit in på 1900-talet hade i stället julbocken. Framför allt framträdande var bocken på Öland och Gotland, samt Småland och Blekinge.

Och den där bocken var likt gårdstomten inte heller någon särdeles mysig figur. Med tiden kom julbocken att bli mer en slags julklappsutdelare, men ursprungligen så var det en vresig figur som folklivsforskarna beskriver det ett huvudsyfte att ”underhålla med sina rackartyg”.