GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Professor på Linnéuniversitetet släpper bok om Hultsfredsfestivalen

En grupp punkintresserade ungdomar i Hultsfred i slutet av 70-talet lyssnade på Sex Pistols och The Clash, engagerade sig i musikföreningar och började arrangera konserter med lokala band. Det blev startskottet för Hultsfredsfestivalen. Nu släpps den nya boken ”Hultsfredsfestivalen: Punkens etos, festivalens anda och entreprenörskapets vara”.
Publicerad 19 maj 2022
Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet, med sin nya bok.
Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet, med sin nya bok.Foto: Joakim Palmqvist

”Hultsfredsfestivalen: Punkens etos, festivalens anda och entreprenörskapets vara” är en berättelse om musikfestivalens historia. Samtidigt är det en berättelse om punkens gör-det-själv-ideal, människors drivkrafter och motvilliga entreprenörer. Den bygger på ett 80-tal intervjuer med personer som varit engagerade i festivalen.

– Berättelsen om Hultsfredsfestivalen visar vad vanliga samhällsmedborgare kan åstadkomma om de går samman och tror på något, säger bokens huvudredaktör Mats Trondman, som är professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande. Medförfattare och redaktörer bakom boken är också Ragnhild Lekberg och Jonas Bjälesjö. Boken är resultatet av ett forskningsprojekt som finansieras av Familjen Kamprads Stiftelse.

Punken var en viktig förutsättning till att Hultsfredsfestivalen startade upp och blev en sådan framgångssaga. Punken i kombination med ett starkt föreningsliv och ett industrisamhälle där jobben blev färre, var viktiga förutsättningar.

– Utan punken hade Hultsfredsfestivalen aldrig hänt. Punken var ett sätt att leva och tänka, med sin ”gör-det-själv-mentalitet” och en tro på det man gör. Det präglade de här ungdomarna. Sedan var de inte punkare i betydelsen ”jag-skiter-i-allt”, utan mer att de gjorde det de själva gillade och trodde på sin sak, säger Mats Trondman i pressmeddelandet.

Festivalen genomfördes för första gången sommaren 1986. Därefter följde ytterligare 23 festivaler och med tiden blev den Sveriges största musikfestival. Som mest hade den nästan 32000 besökare och under årens lopp stod världsartister som Oasis, Van Morrison, Blur och Rage Against the Machine på scen.

Känslan bland ungdomarna i samhället var ”om de kan göra detta i Stockholm, varför skulle vi inte kunna göra det i Hultsfred?”, och det var inte ovanligt att de använde talessättet ”går det inte så går det ändå”. När hårdrocksgruppen Black Sabbath krävde två miljoner kronor i förskottsbetalning för att återförenas på Hultsfredsfestivalen 1998, gick arrangörerna till banken för att ta ett lån. De gick därifrån tomhänta. Då tog de istället hjälp av sitt stora kontaktnät och fick ihop pengarna genom lån från lokala företag. Black Sabbath fick pengarna och konserten kunde genomföras.

Författarna menar att det ur Hultsfredsfestivalen formades ett entreprenörskap, även om de som ligger bakom festivalen inte ser sig själva som entreprenörer.

– De vill inte kalla sig själva entreprenörer, det går liksom emot punkidealet. Men vi försöker visa att det de gjorde faktiskt var ett entreprenörskap, fast av en mer samhällelig och kulturell typ.

– Kulturellt entreprenörskap är en viktig del av ett samhällsbygge. Det skapar en anda och gör medborgare aktiva. Det skapar engagemang och utveckling av ett samhälle. Och inte minst ger det ett kulturellt utbyte. Hultsfredsfestivalen är ett bra exempel på det, avslutar Mats Trondman.

Agnes AronssonSkicka e-post
Så här jobbar Kalmarposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.