GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stillasittande är en hälsobomb – men det finns en lätt lösning: ”Vi har underskattat vardagsrörelse”

Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius har i hela sitt liv arbetat med frågor kring livsstil och hjärt-, kärlsjukdom. Främst handlar det om kost och fysisk aktivitet. Det är även två ämnen som är i konstant förändring då vi människor beter oss annorlunda nu än till exempel för tio år sedan.
Publicerad 30 oktober 2022
Mai-Lis Hellenius - LivsstilsmottagningenHjärtklinikens Forskningsavdelning, Karolinska Institutet.
Mai-Lis Hellenius - LivsstilsmottagningenHjärtklinikens Forskningsavdelning, Karolinska Institutet.Foto: Fotograf Ulf Sirborn

– En sak som är oroande är att fysisk aktivitet har minskat så kraftigt. Motionerandet har inte minskat, det har kanske till och med ökat i vissa grupper. Men det är en ganska liten grupp som motionerar regelbundet och på en hög nivå – högst cirka 10-15 procent. Det är stillasittandet som har ökat väldigt mycket de senaste åren, säger Mai-Lis Hellénius, läkare och professor vid Karolinska Institutet.

Det som Mai-Lis betonar är mest oroväckande är att alla sitter mer. Vuxna, tonåringar och yngre barn.

– I övre medelåldern sitter män nästan i snitt 10 timmar varje dag och kvinnor 9,3 timmar. Tonåringar sitter i drygt 10 timmar och en svensk undersökning visade att 5-åringar satt nästan 9 timmar. Man kan säga att alla sitter och det här är en tickande hälsobomb.

– Det kommer inte över en natt, det har smugit sig på oss. När vi sitter 10 timmar om dagen har vi en väldigt liten energiförbrukning. Vi går snabbt och lätt upp i vikt och ökar midjemåttet. Man vet att stillasittande och låg fysisk aktivitet kan leda till diabetes typ 2, hjärtinfarkt och stroke. Men även risken för demens, minnesstörningar, vissa cancerformer och depression ökar.

Men det finns åtgärder som är lättare att ta till än vad man kanske tror. Du behöver inte spendera mer tid på gymmet än hemma.

– Väldigt mycket ny forskning visar att vi har underskattat vardagsrörelsen. Många sitter idag på sina jobb och hemma. Vi kommunicerar och roar oss mycket digitalt. Om man tar en paus på några minuter någon gång i halvtimmen som att gå i en trappa eller något annat ger omedelbara effekter. Det är faktiskt så att ett kort rörelsepass gör att musklerna kan producera uppemot 10 000 olika proteiner. De sprids på en gång – några är uppiggande, några smärtstillande, några antidepressiva och några antiinflammatoriska. Vi har ett helt apotek i våra muskler, vi måste bara hålla igång dem.

– Det är mycket lättare att få människor att ta en fem minuters promenad än att börja med träning. Vurmen för träning, gympa och jogging är bra också – men den kan vara avskräckande och långt bort för många. Man behöver inte springa maraton för att få hälsoeffekt av rörelse. Att få lite pulshöjning har större effekter än vi trodde på hälsan. Det gäller att sprida det. Att varje rörelse räknas, det är lättare att ta till sig.

Mai-Lis berättar vidare att vi behöver bli påminda om att ta en rörelsepaus och att inte ta den bekväma vägen.

– Vi har byggt bort den naturliga rörelsen. Hissen är till för den som behöver, annars kan man ta trappan.

Det är inte bara viktigt för vår egen hälsa att ta tag i vardagsrörelsen och sluta slösurfa på telefonen. Det är även viktigt för våra barn.

– Varannan arbetsför svensk har nedsatt kondition idag och minskad muskelmassa. Har man en gång varit mera aktiv är det lättare att komma igång igen. Därför är jag bekymrad över kommande generation som har det i sin uppväxt.

– Även om det är ett stort hälsohot tycker jag att det finns en medvetenhet och det händer mycket bra runt om i landet för att bryta stillasittande. Vi vuxna behöver föregå med gott exempel. Om mamma och pappa hela tiden sitter med smarttelefonen kommer barnen att göra det också naturligtvis. Svenska barn rör sig mycket i förskolan och skolan tack och lov. På rasterna ska man lockas till rörelse av en trevlig skolgård.

Det är inte bara barn och ungdomar som kommer att belönas med friskare liv om man bryter stillasittandet. Det gäller även äldre personer.

– Det finns fantastiska undersökningar som visar att det aldrig är för sent. Det finns också över 80 undersökningar som visar att de som tränat efter en hjärtinfarkt har mycket större chans att inte bli sjuka igen. Man både minskar antalet inläggningar på sjukhus och livskvalitén blir bättre. Har man fått en större skada på hjärtmuskeln behöver man dock råd från hälso- och sjukvården. Men att bryta stillasittandet – det är så gott som aldrig farligt.

Det är inte bara rörelsen som spelar roll för ett friskare liv. Även kosten har en betydande roll för vårt mående.

Matpyramiden.
Matpyramiden.Foto: Pressbild

– Naturligtvis spelar det roll vilket bränsle vi fyller på med. Det finns ohyggligt mycket forskning, det är inte så att vi inte vet tillräckligt mycket om detta. Det finns en bild som vi gjort som kallas Matpyramiden som blivit väldigt populär. Den bilden sammanfattar faktiskt över tre miljoner studier om mat och hälsa. Vad som är bra mat för däggdjuret människan. Grönsaker, frukter, bär, rotfrukter, nötter, frön, färska kryddor och baljväxter. Det borde vi äta dubbelt så mycket av som vi gör idag. Det vi behöver äta mindre av är animaliska produkter som smör och grädde samt processad mat som i form av korv, chark och kött. Om vi åt lite mer år det hållet skulle vi kunna bidra till att förebygga många hjärtinfarkter. Stillasittandet och matpyramiden står nästan rakt upp och ner i Sverige.

– Men det räcker inte med råd. Här behöver vi ju hjälp. Hur tar jag mig igenom en mataffär och kommer ut på andra sidan med både god och hälsosam mat. Bra och hälsosam mat skulle behöva bli billigare och det som vi inte ska äta så mycket av borde bli lite dyrare. Gå förbi godisdisken och ta några nötter istället. Jag kan tipsa om en hemsida som heter Sundkurs.se som jag och vi på Karolinska Institutet skapat, tillsammans med Hjärt-Lungfonden. Där kan man läsa om livsstil, fysisk aktivitet, stress, nikotin och att äta bättre. Det finns över 350 jätteläckra recept som vilar på vetenskaplig bas.

Linus GunnarssonSkicka e-post
Så här jobbar Kalmarposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.