Annons

Tio år sedan provtagningarna i Östersjön startade

I år har forskare vid Linnéuniversitetet tagit vattenprover från Östersjön minst varannan vecka i ett helt decennium. Men varför gör de egentligen det? Jo, för att vi lär oss mer om havet och dess förändring genom långtidsserier av forskningsdata med information om de mikroorganismer som lever i vattnet. Genom att samla in data kan man hjälpa till att förstå hur Östersjön mår och göra bättre framtidsanalyser.
Publicerad 5 december 2021
Provtagningsstationen och Hanna Farnelid. Pressfoto: Linnéuniversitetet
Provtagningsstationen och Hanna Farnelid. Pressfoto: Linnéuniversitetet

Provtagningsstationen ligger i Östersjön, 11 kilometer utanför kusten från Kårehamn på Öland, och har ett tillhörande labb på land. Sedan 2011 har det gjorts över 340 provtagningar av bland annat vattenkemi, bakterier och plankton vid provtagningsstationen. Nu, efter tio år av provtagning, håller forskarna på att summera de olika dataseten.

– Alla små organismer, vad vi kallar det mikrobiella samhället i vattnet, spelar oerhörd stor roll i Östersjöns ekosystem. Med hjälp av data från vattenproven kan forskarna se hur förändringar och säsongsdynamik sker i Östersjön under en längre period. Vattenprover från ett år säger inte så mycket om hur Östersjön, eller vilken miljö som helst, förändras över tid. Det är därför de här längre tidsserierna med data är så oerhört värdefulla, säger Hanna Farnelid, docent i marin ekologi i ett pressmeddelande.

Agnes AronssonSkicka e-post
Så här jobbar Kalmarposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons